Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

”Det skulle ju vara dans, dans, dans…” Ms Henrik @ Hak, Scandic Europa

2014-10-25 av

Fredagen den 24 oktober bjöd Ms Henrik in till releasefest på Hak på Scandic Europa i Göteborg.

Bild1webb

Den föredetta göteborgaren Henrik Eksvärd har nyligen flyttat till Stockholm för att satsa 110% på karriären, och det går verkligen spikrakt uppåt för Ms Henrik just nu. Senaste singeln Bullshit Baby sprider sig över sociala medier världen över, till och med USA.
Men, som sagt, igår var han på hemmaplan igen.
Och han var efterlängtad av många.

bild3webb

Den plågade vansinnepopparen H.M. Hammarin gjorde ett kort gästuppträdande i låten Mark (klicka här för att se den fruktansvärt snygga musikvideon!).
Hammarin har ni kunnat läsa om flera gånger om här på Göteborg Nonstop. Idag lördag gör han föresten en spelning på Sticky Fingers tillsammans med Pretties for You. Eventet hittar ni här! 

bild2web

”Man måste stå långt fram annars så är man inte med!” sa en  vän till mig och drog fram mig längst framme vid scenen. Vi slängde av våra väskor och dansade, dansade och dansade.
Precis som resten av hela Hak-lokalen gjorde.

Bild6webb

För det finns nog inget bättre ord som skulle kunna beskriva Ms Henriks musik bättre än just
Dans.
Det är dans från början till slut. Och det är så jäkla roligt. Så jäkla fint.
Så jäkla bra.

bild5webb

Tack ska ni ha, det gjorde ni bra!

Lyssna på Ms Henrik på Spotify här.
Se fler musikvideos här.

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine Larsson. 

Att vara med Ms. Henrik är som att åka propellerplan i bara mässingen

2014-10-22 av

Tja,
om Alex Schulman hade blivit förälskad i Ms. Henrik eller moderniserat sig lite och bytt ut vissa delar i sin bok ”Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött” så hade rubriken ovan varit en given titel.
FÖR NU ÄR MS. HENRIK MER AKTUELL ÄN AKTUELLAST!

Idag släpper nämligen denna där ny singel och ännu oerhört snygg och välproducerad musikvideo
– Bullshit Baby.
Vi som följt Ms Henrik sen tidigare vet att han har en del riktigt imponerade alster bakom sig. Har ni inte satt Doing it For the Man, Mark och Everbody’s In Here så tycker jag definitivt att ni ska göra det (klicka här för att se JoJomen’s bilder från sommarens videoinspelningen till Everybody’s In Here).

Göteborg Nonstop’s JoJomen skickade mailpost ända från Göteborg och vidare till Stockholm för att se hur det stod till med Henrik.

1601273_832298996820491_940217076124480000_n

Tjoflöjt Henrik! Jag gör väldans sällan intervjuer på mail, så man skulle kunna säga att du tar min mailintervjuoskuld (grattis!).
Hej och hå, låt oss gå…

HEJ HENRIK! HUR MÅR DU IDAG?
Hej Josefine! Jag mår som en fransman som precis tänt en cigarett och tar första soppen från sitt kaffe, helt jävla great med andra ord!

Hur såg ditt liv ut för ett år sedan jämfört med idag?
– För ett år sedan så bodde jag i underbara Göteborg och började tänka att jag kanske ska flytta till den större staden för att kunna vara Ms. Henrik dygnet runt, och det har jag ju gjort nu! Jag älskar Göteborg och jag älskar Stockholm, så det var läge att byta ett tag. En annan skillnad är att jag har 3 par nya skor och en ny singel ute.

Varför flyttade du till Stockholm?
– Jag har från det att jag flyttade hemifrån alltid flyttat till en ny stad efter några år och alltid till en större, efter Göteborg fanns det bara en stad kvar i storleksordningen. Jag är en intrycksjunkie och i Stockholm finns det massor att ta in, and I love it!

Men, om jag säger ”hemma”
– vad säger du då?
– Då säger jag Ensam Hemma heter den och är världens bästa julfilm! Jag har tränat på att göra Macaulay Culkins ögonbryns-höjningar sedan jag var tre år och är bara 2 lektioner från att bemästra tekniken. När du säger hemma tänker jag även på min lägenhet i Stockholm och kanske framför allt gården jag växte upp på där mina föräldrar fortfarande bor. Världens bästa plats i max 3 dagar, sedan springer jag i panik tills luften jag andas består av minst 40% föroreningar.

Den 23 oktober (IDAAAG!) släpper du ny singel med tillhörande video. Berätta mer!
– Bullshit Baby är en så kallad uppercut, dvs att den slår hårt och underifrån. Texten handlar om precis det som du som lyssnar tror och tycker att den ska handla om och förhoppningsvis så sjunger du med av samma anledning som mig! Den sprang ur en känsla som endast går att likna med känslan av att flyga propellerplan i bara mässingen.

I din nya video uppstår det lite utav av en battle mellan dig och en annan kille. Och titeln, den är ju lite kaxig den också. Hela den där grejen får mig att tänka på dig och din stil. Kan tänka mig att du får ju frågor mest hela dagarna om ditt smink och din stil. Jag tänker inte fråga varför du sminkar dig, men…
Känner du ibland att du måste på något sätt ”försvara” dig och din stil? Möter du mycket skepticism? 
– I Sverige så har vi ofta en knytnäve i fickan och ett leende på läpparna vilket ju är helt upp och ned, men det gör att jag inte möter speciellt mycket direkt skepticism. Även om det händer när klockan har slagit 2 i promille en lördagskväll. Men skepticism märks mer på nätet vilket inte direkt påverkar mig, det är ju egentligen inte mig man har problem med när man slänger iväg ett hatiskt meddelande så jag bryr mig inte. Å andra sidan får jag superdupermycket kärlek både på nätet och to my face som helt dränker de få hatiska åsikterna! SO NO PROBLEM THERE SUE!

Ge mig topp tre…
1. De tre aaaaabsolut bästa låtarna just nu.
– Just nu lyssnar jag jävligt mycket på OMD – Souvenir, FR David – Words och Beatrice Eli – Moment Of Clarity!

…och 2. De tre bästa sminkprodukterna just nu
(mest en fråga jag själv känner då jag verkligen behöver tips på allt vad smink heter…).
– Mitt egna läppstift ”On Everybody’s Lips”
i övrigt billigt smink som inte har dragit ner några djur på vägen

SLUTLIGEN… Har du något mål i karriären?
– MASSOR! Slutmålet är att ha en katalog av högkvalitativ popmusik och vara erkänd av hela världen, samma som alla I guess.

Och så übersista frågan… vad ska du hitta på idag?
– Idag är jag i studion och leker! Sedan blir det gig på Landet i Stockholm (torsdag) och på fredag gig på HAK i Göteborg! Det kommer bli superkul att riva av nya och gamla hits med perfekt läppstift och trasig dans.

 

Ms. Henrik spelar på HAK i Göteborg!
Var: Hak, Scandic Hotel.
När: Fredagen den 24 oktober.
Se Facebook-event här! 

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.

”Man vet att det har varit en bra kväll när man vaknar upp med sånt här på bröstet!”

2014-10-12 av

Tidigare i veckan bestämde jag mig för att jag ville göra en intervju med den här fina personen.
Jag skickade ett mail, fick svar – och dagen efter bokade vi tid på ett café inne i stan.
Den intervjun publiceras den 15 oktober här på Göteborg Nonstop. Inte missa.

Hellberg_0396

Bara några minuter efter det att jag hoppat av spårvagnen vid Brunnsparken och börjat min promenad genom Nordstan mot tåget hemåt ringer min telefon.
Annika från Radio 88 undrar om jag vill följa med på restauranginvigning på Tredje långgatan. Den italienska restaurangen Taverna Averna skulle öppna och hade därför bjudit in press- och mediafolk till premiären.
”Vill du följa med?”
”Javisst, vad kul!” svarade jag och hade väl inte direkt några jättehöga förväntningar. Nå’ rostad brödskiva med en *klatch*-klick med skageröra och kanske lite bubbel på det. Max.

mat7

Så istället för att åka hem till Surte igen och göra lite varma mackor till middag mötte jag upp Annika på Centralstationen och gemensamt åkte vi sedan vidare till Järntorget och därefter promenad mot tredje långgatan.
Redan utanför entrén vid Taverna Averna blev jag imponerad.
”Oj, är det här?!”,
och när vi sedan kom in kändes det hela ännu mer flott.
Väggarna inne på Taverna Averna pryds av fotografi, målningar och annan konst som restaurangen fått under själva inredningsprocessen.  Såg en blänkare för ett tag sedan på Facebook, att om man var intresserad av att lämna in verk var det bara att komma en tavla eller två. Skoj!

Hellberg_03878

Ni som hängt med har redan läst min Nonstop-kollega Ozelots väldigt bra:iga recension om restaurangbesöket (om inte, gör det här!). Utan att veta om varandra, att vi båda skulle dit alltså, så träffades vi i entrén och skålade med våra prosecco vi blev serverade när vi anlände.
Okej?
Heeelt okej.

mat1

Vi satte oss till bords, sedan kom de fantastiska rätterna ut – en efter en.
Här ovan ser vi  Spaghetti Vongole. Linguini med vitlök, chili, hjärtmusslor och vitt vin. Jag hade aldrig ätit hjärtmusslor innan det här, men det var riktigt gott. Hela rätten var god, förstås. Om inte annat väldigt fin.
Som sagt, jag hade ju förväntat mig att få käka varma mackor denna tisdag – inte få världens finaste provsmakningmeny samt världens godaste röda vin till det (jag kommer tyvärr inte ihåg vad vinet hette, men det var tydligen en beställningsvara som bara finns att köpa hem genom Systembolagets hemsida. Väldigt tjusig och somrig etikett med massor av fina blommor på – kolla in!). Helt blown away av allt.

mat3

Ännu något jag aldrig ätit tidigare – bläckfisk! Bläckfiskcarpaccion, som det heter.  Serverad med gremolata (som är blandning av hackad persiljavitlök och citronskal) och parmesancreme.
Hur det var att äta bläckfisk för första gången?
Wow. Jättegott! Vettesjutton bara om jag skulle ha ätit det lika lätt om den inte var tillplattad på det här fina viset. Bläckfisk med tentakler och allt det där, uhu…näe.

mat2

En annan pastarätt: Primi Piattin består av salsiccia med salvia, smör och pecorinoost. Mina övriga bordskollegor blev inte nocked of their feets över denna rätt. Jag tog det som blev över när ingen annan ville äta upp det.
”Men du tyckte om det här?”
”Man får ju passa på! Jag vill inte äta couscous och rostad bröd ikväll!” sa jag och nomnom:ade.

mat4

Vi väntade på efterätten (Italien, jag menar – tiramisuuu!), men när det här kom kände jag lite
”Men…men..?”
Saffranrisotto med parmesan och pumpa. Väldigt fin rätt, men jag har lite svårt för saffran i mat faktiskt. Det är någon sorts hatkärlek till det. Så även till den här rätten. Jag har fortfarande, efter att en vecka nästan gått sedan vi besökte restaurangen, bestämt mig om jag tyckte om den här rätten eller inte.
Men, överlag mina damer och herrar
– Taverna Averna är definitivt värt ett besök!

mat5

Tack ska ni ha, det gjorde ni bra!

Sedan gick det några dagar. Hoppade in på en pub i Norsesund och hjälpte till med serveringen, sände mitt vanliga Radio JoJo i Radio 88, åkte till Nya Påvelundskolan och undervisade för mina fotoelever, välkomnat en praktikant från min gamla skola (Nordiska Folkhögskolan i Kungälv) som ska hänga med oss på radion i höst…

Fredagen spenderades på hemmaplan på kvartetskrogen i Surte och sedan hos vänner. Det blev inga bilder från den kvällen, tyvärr – för det var en grymt bra kväll som slutade kanske lite väl sent (eller lite väl tidigt, om man vill se det så…).
Kommer hem till mig på lördagmorgon och sover ett par timmar, för att sedan blir väckt av något stort marcherande trumpet- och trumtåg utanför fönstret. Vet inte vad som hände på torget nedanför, men det lät ju…pampigt.

_MG_8797_0434

På lördageftermiddagen möter jag upp syster Louise på järntorget, för att sedan gemensamt promenera bort mot Ölstugan Tullen. Vi pratar och pratar, pekar på olika ölsorter som står i kylen i baren och frågar Anna som jobbar i baren hur faen man når flaskorna som står i kylen allra längst upp och som mäter tre (typ) meter från marken.
Det var fint.

_MG_8802_0438

Brewers Beer Bar öppnade i Göteborg i våras. Har hört mycket gott om det där stället, både ölen och maten – men aldrig varit där själv. När jag besökte Taverna Averna så satt jag i det fönstret med utsikt mot Brewers (det ligger precis på andra sidan) så sneglade jag dit titt som tätt, tyckte att det såg så mysigt ut.

_MG_8813_0449

Vi tog ett bord och konstaterade att det här var lite utav ”hipsters mecka” (men deeet behöver ju inte var något dåligt. Det ÄR ju gott med öl och surdegspizzor. For real!).
Vi ställde oss i baren och kollade igenom menyn och de olika ölsorterna. När vi hade bestämt oss för två olika sorter av märket PangPang
– så fick vi plötsligt inte beställa.
”Näej näej, ni ska vara med på ölprovning!”

_MG_8816_0452

Det kunde ju inte bli bättre. Bryggaren Fredrik från stockholmsbryggeriet PangPang stod i baren och berättade jätteintressant och roligt om sina egna brygder med smak av rosenblad, kvinnliga könsorgan (undrar om systembolaget i framtiden kommer att sätta ut F-ordet i sina dryckesbeskrivningar i fortsättningen. Smörkola-liknelsen är lite uttjatad nu asså…), magiska svampar, körsbär, haschbrownie, pepparkakor, choklad och mycket mycket mer.

_MG_8824_0460

Det visade sig att provningen egentligen kostade 250:-. Men på något vänster så fick vi ändå vara med och provsmaka alla de där fantastiska sorterna som Fredrik bjöd deltagarna på.
Hur bra har vi det egentligen?!

_MG_8821_0457

Till skillnad från min syster så brygger ju inte jag något öl, men jag älskar verkligen öl och att prova på nya sorter. Det känns lite som en synd att beställa ”en stor stark” när man går ut nu för tiden. Har heller aldrig speicalbeställt något från Systembolagets sida, men efter att ha fått smaka det här (och det röda vinet från restaurangbesöket tidigare i veckan) så känner jag verkligen att…jag måste börja göra det. Nu.

_MG_8808_0445

Vill ni veta mer om PangPang så kan ni besöka deras hemsida här och Facebook-sida här.
Egentligen så vill jag skriva så jädrans mycket mer om det här bryggeriet, för Fredrik berättade så jäkla roligt och intressant om alla sorter. Bara det hur han lyckades få tillbaka sin flickvän Elin genom att tillägna en öl till henne, hur man brygger Sveriges starkaste öl (19%: !!) (parantes nummer två; den kostar även 300:- flaskan!) och den briljanta idén att slänga ned mängder med övergräddade pepparkakor i bryggningen. Fett med coolt och fett med gott.

_MG_8837_0473

Och på tal om feta och goda grejer…
Brewers ”magiska svamppizza” – MMMM! <3 <3 <3

Senare på kvällen drog vi vidare ut i stan och träffade lite gamla vänner från förr, men då fick kameran ligga kvar i väskan. Kom hem ganska tidigt trots allt den kvällen, full med massor av klistermärken för att supporta allt som är bra.
Som t ex PangPang och den lokalproducerade artisten Ms. Henrik som vi träffade samma kväll.
Man vet att det har varit en kväll när man vaknar upp med kläderna på och har sånthär på bröstet.

1208331_1546207342277113_674420688_n

Hellberg_0427

Oj oj, en så fin och bra helg.
Gillar för övrigt att tåget utanför den här regniga fönsterrutan ser ut som svenska flaggan. Typical Swedish höstväder liksom.

Idag är det söndag. Det regnar över Surte idag och på radion rullar den aningen vemodiga låten Habits (Stay High) med Tove Lo på Digilistan i P3. Jag har tagit fram en matlåda i frysen och orkar nog inte vara så väldans aktiv idag.
Konstig vecka, men just precis nu, mitt i det här vemodiga höstvädret och lätta baksmällan man har så
mår jag bra. Väldigt bra.

Tack ska ni ha för att ni läste!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine. 

 

H. M. Hammarin går på P3 Guld – En mårdhund bland hermelinerna

2014-01-21 av ozelot

hamDet är en lätt vilsen Hammarin som dyker upp utanför Konsthallen där branschminglet innan P3 Guld äger rum. Föregående afton har jag nämligen fått ett överraskande telefonsamtal med en förfrågan om att gästblogga för Göteborg Nonstop från galan. Först är jag tveksam. Ni läsare har kanske sett mitt namn i något reportage här på sidan eller följt mina andra kanaler men i de fallen innehar jag skaparrollen. Det är en annan sak att bedriva musikjournalistik och det är först när jag får förklarat för mig att jag inte alls behöver veta vem som är vem i branschen eller ställa kärnfulla frågor till pristagare som jag med glädje tackar ja.

Det var en liten disclaimer det! Övriga skribenter har ju dessutom redan publicerat bra sammanfattningar av spektaklet så här kommer ett högst personligt vittnesmål från Sveriges, om du frågar mig, viktigaste musikgala. Varför säger jag det? Ja, helt enkelt för att det är målgruppen, landets radiolyssnare, som avgör vem som vinner eller försvinner och i förlängningen även sätter trenderna inför det kommande året. Jag började fatta vikten av P3 Guld 2012 då Kapten Röd vann både Årets artist och Guldmicken. Här kom en reggaesnubbe som jag aldrig hört talas om och smällde mycket större namn på fingrarna tack vare, har jag förstått, en väldig kontakt med publiken genom ihärdigt turnerande och närvaro där det räknas. Jag trodde som många andra att Veronica Maggio skulle bli den stora vinnaren det året. Det såg onekligen ut så om man köpte hypen enligt musikmedia rakt av, men icke.
Istället fick hon vänta hela tio nomineringar innan hon den här gången fick användning av det där tacktalet.
Kort sagt, efter festen sitter kanalens musikläggare och rättar sina förutsägelser med årets P3 Guld som facit.
En ovärderlig marknadsundersökning för branschen och de som varje år försöker ta sig dit.

Med det sagt kan jag säga att undertecknad tömde en hel sprayburk (som redan noterats av AnnaLena i hennes krönika) ur mitt sinande lager och letade fram nåt flådigt, färgglatt och lagom sjukt att ha på sig så jag sedan kunde valsa fram i lokalerna förklädd till kändis. Men jag fick tuff konkurrens av min gode vän och kollega Ms. Henrik som lagt vantarna på en hedersplats alldeles intill Maggio under galan och tillgång till de mytomspunna hotellrummen med dörrvakt, inredda som nattklubbar och så packade med namn att hela artistsverige skulle utplånas om någon av dem skulle tappa sin cigarett i heltäckningsmattan.
Ms. Henrik behöver till skillnad från mig inte klä ut sig till kändis denna gång då han redan är på god väg att vinna nästa års priser.
Med flawless sminkning, en blå paljettjacka(!) och en djävla magnifik star quality vinner han i alla fall årets bästa outfit.

Och det visuella är av stor vikt, sanna mina ord! Fråga mig som lider av obotlig ansiktsdyslexi och konstant hälsar på bekanta för första gången, alla gånger, under stor skam. Det är också en döende konst.
Vi hoppar tillbaka till minglet på Konsthallen där jag och min bloggande vän Johan Alexed smyger runt med champagne i hand och försöker oss på artistspotting utan vidare värst framgång.
Den som sticker ut mest är en tjej i udda tights som senare visar sig vara Little Jinder.
Vi hamnar i en konversation med Albin Myers föräldrar om vilken metod jag använder för min frisyr eftersom Albin själv kämpar hårt med sin tuppkam.
Jag har inte hjärta att säga att jag inte vet vem deras son är, men likväl känner jag igen honom direkt när galan börjar.
Och hur? Tack vare ett tydligt signalement. Så enkelt.
Det kom även fram smaskiga detaljer om pappa Myers som uppträder som transa och sjunger alla bidrag från melodifestivalen sedan 1958 på fem minuter i en egen show.
Jag kände redan där att inget under den stundande guldgalan skulle toppa det.

Och jag fick tyvärr rätt. Som många sagt innan mig var själva föreställningen i Scandinavium kvällens transportsträcka. Det är väl försvarbart ändå eftersom den produceras för andra än livepubliken i första hand och jag märker rätt fort att det inte är någon idé att ta fram Instagram då alla bilder blir identiska från rad 18. Bara hashtagen skiljer dem åt.
Mobilen använder jag istället för att googla hur bland annat Abidaz, Panda da Panda och Seinabo Sey stavas.
Den sistnämndes låt ”Younger” är en sån där hit jag hört dagligen på radio utan att riktigt reflektera över vem det är som gjort den och kvällen är fylld av liknande aha-upplevelser.
Jag går ifrån galan lite mer allmänbildad i musiken av idag.

Presentationen av galan var överlag lite osäker. Radioprofiler behöver kanske inte automatiskt vara vana vid livepublik tänker jag ursäktande, men det kan också vara min allergi mot inövade pranks och repliker. Ändå märker jag att jag är den enda i publiken som skallar ut ett högt HA! (med en rejäl arenareverbsvans på) när Jesper Rönndahl drar sitt Marie CERNholt-skämt.

Det finns vissa undantag från min utläggning ovan om skrällar och förväntningar. Håkan Hellström är Sveriges folkkäraste, ännu aktiva, artist och det är hans totala dominans i kategorierna han var nominerad i och decibelnivån på publikens jubel beviset på.
Att Avicii skulle bli enväldig härskare i Årets dans kände både vi och föräldrarna Myers på oss och jag hade faktiskt gapat av tom förvåning om han också varit på plats.

På vägen till efterfesten på Elite Park Avenue läser jag en skarp analys i en god väns flöde.
”P3 Guld är galan där minst en artist kommer ut som ansiktsmålare”. Kunde inte sagt det bättre själv.
Den här aftonen är trots allt en cirkus där alla som är eller vill vara någon slåss om uppmärksamheten.
Festen är kändistät, lagom dekadent men tyvärr utan skandaler. Ryktena om vad som försiggår i Mando Diaos VIP-svit blir värre för varje person man pratar med och trycket på efter-efterfesten vid Sockerbruket ska tydligen vara något i hästväg.
Efter lite övertalning får Ms. Henrik med mig i en taxi till bokstavligen andra sidan stan för att se för oss själva och ja, det bästa med det äventyret var tråkigt nog taxiresan dit och hem.
Vi har glömt kontanter och märker snart att vi är för trötta för den dånande housemusiken efter den överväldigande kvällen.
När vi åker möts vi dock av ett konstant flöde av människor som tar över stafettpinnen.
Och där någonstans, 04:30 i ett baksäte påväg ifrån en superhypad fyllefest vid Röda Sten slutar kvällen. Två berusade, överstylade popdårar som inte finner så många fler ord än kvällens citat som likt ett mantra upprepats under aftonen: ”den här jävla branschen!”

H.M. Hammarin

Besök min hemsida

P3 Guld revisited: En gala med många vinnare

2014-01-19 av ozelot

IMG_2248Man får en liten kamera inopererad i hjärnbarken när man besöker P3 Guld. På själva galan för att allt skall tänkas rakt framifrån, mitt emot scenen, för det är där SVT kamerorna finns. Det gör att ifall man hamnar vid sidan av scenen kan man ibland missa saker som kamerorna registrerar. Dvs en massa inklippt grafik med vinnare vars namn man inte lärt sig än, som Abidaz som raskt döptes om till Adidas i liverapporteringen, men även nya stjärnskottet Lilla Nemo som tog hem årets nykomling.
Nåväl, bänkgrannen var behjälplig i rapporteringen där inte storbildsskärmarna var det. För även om alla pristagarna med någon slags pedagogisk välvilja dök upp där var det alldeles för småttig text som dessutom plottrades bort av massa snitsig rutgrafik som gjorde allt för att förvilla ögat.
Bildproducenterna borde tänkt lite med på publiken här och inte bara eftersändningen i TV.

I övrigt var galan föredömligt snyggt producerad och livenumren välkoreograferade – det märks att dansmusiken vunnit mark på bekostnad av skör indie vilket återspeglades i representationen. Panda da Panda – som inte var vidare känd för mig innan än att han är ihop med någon av Rebecca och Fiona (och således inte någon ny gayikon som utklippt ur någon Per Hagman-roman) kalibrerade metronomen ganska tidigt och studsade förtjänstfullt med i yogatrimmad överkropp och det hade varit farlig musik att framföra en bil till.
Ganska många framträdanden bjuder på liknande aerobicspass och ögonfägnad, men bäst av alla var Elliphant som avslutar galan och borde vunnit priset för Årets Nykomling istället för hon som slängde micken i golvet och var straight outta Compton (eller var det någon annan månne?).

Konferencieren Kodjo Akolor fick en hel del ros. I alla fall i ett iscensatt presentationsnummer av Kakan Hermansson och Ebbot m.fl som jag antar skulle vara lite så där lagom wild and crazy. Jag har emellertid inga svårigheter att hålla mig för skratt under transportsträckorna mellan numren, men bänkgrannen hävdade efteråt att hon skrattat åt ett (1) skämt.
”Vilket då”, frågar jag.
”Minns inte”.

Nä jämför man med tidigare höjdpunkter med bl.a Timo, Soran Ismael med flera gör den gode Kodjo en ganska slät figur. Han blir inte bortkommen som Kitty stundtals förvisso men bjuder heller inte på några höjdpunkter – det blir mest massa krystat egodravel och flamsande med ståplatspubliken: ”Du kan inte vinna platsen till efterfesten för du ser ut som en seriemördare”, ”man måste faktiskt vara 18 också”. Hö hö hö.
Kul kanske på Adam Alsings tid. Men den välregisserade publiken skrattar artigt och applåderar när lampan tänds.

Vinnarna då? Ja, inte mig emot egentligen. Icona Pop blir årets grupp och det är helt okej för mig när man får ha en låt med i Girls och en i Samsung-reklamen plus dessutom är bra, vad som kändes som förra årets artist blir Årets – dvs Veronica Maggio (det är ju trots allt ett retrospektiv) och att någon annan än Håkan skulle få Guldmicken hade ju varit direkt tjänstefel av den röstande publiken. Håkan vann dessutom kategorin Årets Låt (Det kommer aldrig va över) och hade den goda smaken att vara där (klart plus), vilket man väl knappast kunde förvänta sig av Sibyllastekaren Avicii (Årets Dans) som dök upp på satellitlänk direkt från Farsta (med en målad Hollywoodkuliss bakom).
Men årets verkliga jubel går tveklöst till Jenny Wilson för årets pop.
Inte vet jag om det är rätt kategori men en statyett skall hon i alla fall för en bara vackra förlorare blir stora vinnare.


Noterat från efterfesten:

– Alla ville hänga med Frej. Det förstår jag för han verkar trevlig.
– Pulled pork har såklart letat sig in på buffémenyn 2014, vad annars. Pulled pork är sönderkokt gris som marinerats väldigt hårt och äts med tillbehör som lax, tunnbröd, sallad och olika röror.
– Hittar man en kompis gör man klokt att hålla ihop, annars riskerar man att aldrig hitta varandra igen utan GPS. Vilket i och för sig är i var mans ficka (där de inte får stanna länge) nuförtiden.
– Bästa dansgolvet är i foajén, framför receptionen (med hårt prövad personal). Men hänger man en gigantisk discokula i taket får man skylla sig själv.
Ms Henrik blev inkallad i ett konferensrum med skivbolagsfolk, för att smida framtidsplaner månne? Vilket väckte viss avundsjuka hos andra närvarande.
– Inte fullt lika kaotiskt i barköerna som tidigare år, även om kortbetalningarna imploderade en halvtimma innan stängning. Innan dess kunde man inte betala kontant (i vissa barer).
– De flesta kändisar var sådana jag inte visste namnet på (hip-hop, dans, hårdrock etc). Men David Hellenius var där.
Han var kortare än jag trodde.
– Det är dyrt för den som inte letar slattar (du vet vem jag tänker på). Eller har medhavda vintetror.
– Nonstopkollegan som ironiskt frågar en ensam nybakad presskille med badge vad brickan är till för, och han skiner upp som en sol över Karlstad: ”Det är meeedia. Du vet, tv, radio, tidningar och sånt där”.
– Väldigt många (kvinnor) har bylsiga långklänningar med romantiska mönster, även fotografen från Guiden. Skönt att slippa vimmelfotografer smart klädda i svart och smart.
– Skäggen är kortare i år, bara Christer kommer undan med sånt.
– Inga polisrazzior på hotellet vad jag uppfattade, alla fick pissa ifred.
Men Teddybears och Looptroop var inte här i år.


Samtliga Vinnare:

Årets Artist
Veronica Maggio – Handen i fickan fast jag bryr mig

Årets Grupp
Icona Pop – This is… Icona Pop

Årets Låt
Det kommer aldrig va över för mig – Håkan Hellström

Årets Nykomling
Lilla Namo

Guldmicken
Håkan Hellström

Årets Dans
Avicii – True

Årets Hiphop/Soul
Abidaz – In & ut

Årets Pop
Jenny Wilson – Demand the impossible!

Årets Rock/Metal
Ghost – Infestissumam

Vi ses nog nästa år! Igen


// Ozelot

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-16

Det var storm ute men Pallin var på plats på 24 kvm i Sockerbruket för att langa kablar och fixa ljuset och instruera i hur man sköter ett mixerbord för DJ:s. Min uppgift denna blåsiga afton. Jag kombinerade spotifylistan med ljudet från en gammal dammig Zappavinyl med mkt prat. Först…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-19

Sägnerna går om lurifaxen Greve Rutger Tombola som sökte en borgerlig hatthylla i just det ögonblick som Dadaismen skapades City brusar likt en havssnäcka medan hösten gör sitt intåg Unik nyskapande platta av Iggy. Kombination av jazz och pop Lugn skön stämning Vilsam att lyssna på Hör inte vad han…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...