Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Nåra frågor till Thomas E Frank inför gig med Hollow Ship

2018-10-10 av Chawki


Foto: Emma Jonsson

Thomas E Frank gitarrist och sångare och en av bärarna i Den Stora Vilan
är aktiv i flera andra projekt bl a Hollow Ship
som spelar på Oceanen fredag 12 Okt nån gång efter 20 och innan 01.
Övriga musiker som besätter det tomma skeppet på fredag är Johannes Cronquist bas, sång
Lisa Kylsberg synth, orgel, Mårten Magnefors trummor
Vincent Vensal gitarr, sång
En intressant kombination av kompetenta rock och jazzmusiker.
Dessutom spelar Krigge från Vilan på solokvist som förband.
Hagforsborna har lånat ut honom en kortis.
Gbg Nonstop hade nöjet att få ställa nåra frågor till Thomas E Frank.

 

– Det är ju ett trevligt gäng som spelar i Hollow Ship,
hur hittade ni varann?

– Det hela började med att jag och Vincent spelade som duo tillsammans förra våren.
I slutet av den sommaren fick vi ett gig där vi kände att det vore kul att bara improvisera med band
istället för att spela ”låtar”. Vincent visste att Johannes Cronquist var intresserad
av att hitta nya sammanhang att spela i och jag hade sedan flera år sprungit på Mårten Magnefors uppe på Brötz,
en frijazzklubb på konstepidemin, och pratat om att göra något. Så nu var det perfekt läge att köra.

 

– Som jag har fattat är det instrumentalmusik ni spelar.
Känns det befriande att släppa texterna en stund?

– Det stämde tills för några månader sedan. Vi började med att bara improvisera fram musik utan tanken att
det varken skulle vara text eller inte vara text.
Ingen av oss är van att improvisera fram text så det startade som ett instrumentalmusik band.
Men sen började vi hitta arrangemang i det vi gjort och låtstrukturer växte fram och då kändes det naturligt att lägga till text
på vissa ställen. Från början var det väldigt befriande att inte ha något text fokus alls.

 

– Finns det några tydliga influenser till musiken ni spelar?

– Oj, det blir nog väldigt olika svar för alla i bandet. Vid improvisation skapar man ur ett collage av allas bakgrunder inom musik men i varje ny konstellation, som är intressant, föds också något helt nytt och fritt från ens förflutna.
Jag har vid sidan av min egen musik jobbat mycket i studio senaste åren, Johannes kommer från hårdrock & reggae,
Vincent spelar i Magna Mater och Mårten har varit i frijazzscenen senaste åren.
Trots det spelar vi ju inte någon av de genrerna. Det vi upptäckte från start var att alla ville spela dansmusik i någon form.
Det var svänget som var den gemensamma nämnaren i det alla inspirerats av.

 

– Har fått känslan av att Magnefors stortrivs i den här sättningen.
Kommentar?

– Det stämmer kort och gott, haha. Jag tror han velat ge sig in i något annat än jazz och blev glad när han fann det utrymmet,
men det bästa vore nog att fråga honom själv för ett mer utförligt svar.

 

– Saknar du Den Stora Vilan?

– Den Stora Vilan är ett fantastiskt band att vara med i på så många sätt. Det vore väldigt synd om vi aldrig mer kom oss samman,
så mycket kan jag säga. Nu på fredag känns det ju extra kul att Christian Dyresjö kommer öppna kvällen med ett solo set.
Det var alldeles för länge sedan han stod på scen i Göteborg
(undertecknad håller med, ska bli väldigt kul att se Krigge igen).

Gratis vegansk glass från St. Agnes på Oceanen

2018-05-27 av Chawki

Imorron 28 maj 17-23 är det premiär på GELATO på Oceanen

Det bjuds på gratis glass,
imorron är det St. Agnes som skeppar ut
10 liter vegansk glass,
utan kostnad till de glass-sugna.
Samtidigt som gästerna svalkar sig med glass
kan de lyssna på ett gäng Discjockeys som kallar sig
TOP SHOTTA SOUND.

GELATO-klubben kommer sedan ha öppet varje måndag hela sommaren.

Rasmus Arvidsson vågar vara nykter: Intervju med nya musikhoppet Avantgardet

2016-04-29 av


Ett helt utsålt Oceanen står och stampar mot urberget. Avantgardet som går på om några timmar har hyllats hårt och skoningslöst i musikpress ett tag nu, och nu är det dags att visa vad man kan live. ”Kaxigt” är ett adjektiv sångaren Rasmus tror kommer förfölja deras scenframträdanden, i en intervju som är kryddad av upplevelser intill avgrundens rand.

Ni begår livedebut nu på fredag i samband med albumsläppet av ”För många dyra skor och döda ögon”, och pressmeddelandet trycker ju en del på att det är i Göteborg. Är det nånting naturligt eller är det lite krystat att föra fram den saken för att flirta med gillare av Håkan, Björn Olsson etc som även finns hänvisade till i intervjuer etc?

– Trodde först du skulle säga ”ni begår självmord nu på fredag”. Riktigt så illa ska det nog inte gå även om vi kommer ge precis allt vi har och det är inte omöjligt att vi får bäras av scen. Gällande Göteborg är det väl inte det mest strategiskt fulländade att försöka slå sig in på en marknad som är styrd med ett så pass hårt monopol att det liknar totalitarism. Att som nykomling försöka hävda sig på Håkans gator nu när han är större än någon artist någonsin varit i Sverige andas väl inte direkt per definition succé. Men vi får försöka passa på att hävda oss nu när han är i New York.
– Vi spelar här för att det är vår största dröm och för att vi har staden att tacka för det mesta i musikväg och därför är blinkningarna inte det minsta krystade. Snarare får man hålla igen lite. Man måste passa sig så man inte blir gaggig och tjatig. Populärkulturellt har vi båda vuxit upp i Göteborg. Från Tages och Nationalteatern till Broder Daniel och Soundtrack of Our Lives. Om bara journalister skulle orka skulle vi gärna prata om Peter Birros Upp Till Kamp och Broder Daniel Forever-dokumentären ännu mer än vad vi gör. Peter Birros Upp till Kamp är förresten anledningen till att vi skrev vår första låt.

Musiken känns väldigt varm och organisk och jag fick intrycket av att ni är goda människor. Är ni det?. Man har egentligen ingen aning om vilket årtionde den är skriven, mer än att det måste vara ett post-Håkan då, det är ofrånkomligt.
Ibland låter det rena Bowie av riffen, Boogie-Bowie liksom.

– Om du frågar oss så har vi något så unikt som en tidlös och fulländad moral vilket gör oss till goda människor mot de som förtjänar det och kompromisslöst mindre goda mot de som inte förtjänar det.
– Gällande skivan: textmässigt har jag som skriver [texterna: Rasmus] alla ord Håkan att tacka för mycket. Jag promenerar med mina rim och verser tillsammans med många andra genom Musiksverige på alla de stigar som han trampat upp. Men snarare än att ha inspirerats av Håkan musikmässigt är vi nog båda präglade av samma musikaliska förebilder som Håkan är: Lou Reed, Velvet Underground, Stones, The Who, Small Faces och så vidare.
– Sedan har ju Nationalteatern format Patriks fantastiska sätt att spela gitarr på i tämligen hög utsträckning. Jag tycker att han är en av de grymmaste gitarristerna som finns. Något som blir extra tydligt när man får äran att höra honom spela live.

Jag har ingen aning om hur gamla ni är, skulle kunna vara 19 lika gärna som 36.. Men det kanske är bra?
– Jag tycker det känns riktigt bra. Patrik är riktigt nära 36. Jag är lika långt ifrån 36 som 19, typ. Dock har jag börjat bli lite gråhårig. Men så har ju också mina tio senaste år inneburit ett slitage som gemene man kanske upplever under en hel livstid.

Sant. Det finns det en hel del svärta, och scener där man anar fester med överfulla askfat på morgonen efteråt, där man girigt gräver efter en fimp. Jag fattar att du drogat en hel del, tror du inte innerst inne att musiken har blivit bättre av det? Som Kleerup sa nån gång nåt i stil med: ”musik görs fan inte på palsternackor”? Kan man inte få lite hjälp i kreerandet av ett järn eller joint eller vad det nu kan vara.

– Fram tills det att jag blev nykter för ett år sedan hade jag sjungit högt i Kleerups resonemangskör. Nu skulle jag väl kanske nöja mig med att köra på någon av hans fantastiska Me and my army-låtar. Jag har stärkts oerhört av att ha skapat allting nykter. Jag fruktade att kreativiteten och dess inbillade krav på droger och alkohol skulle vara det största hindret och det sista som skulle stå i vägen för en harmonisk och hållbar vardag i nykterhet.
– Däremot är väl den drogkantade historien som jag lyfter fram på låtarna ett pikant inslag för många som inte levt utanför det normativa samhället. Samtidigt är det inget jag kunnat välja att avstå från och mestadels har det ju varit en misärartad kamp längst ner på den sociala branten. Inget att vara stolt över eller som jag önskar att någon annan behöver uppleva annat än genom texterna på skivan.

Var bor ni? Öland har jag hört, men också London. Bor ni i samma stad?

– Jag kommer från Nybro egentligen. Där bor Patrik kvar. Det är där vi repar och spelar gitarr och så. Jag bodde i Belfast ett par år och sedan i London. Nu bor jag på Öland.

Jag skall inte snöa in på drogspåret, men är det inte ofta så att många av de där hålorna i Småland, järnvägsknutar och färjelägen är helt översvämmade av droger och att folk egentligen inte har något…vettigt att göra så de trillar ner i det träsket?

– Jag vet inte. Men jag tror absolut att det är mycket vanligare med självmedicinering, pillertrillande och drogmissbruk i det tysta inne i småstädernas slitna hyreslägenheter än vad som är fallet i mer urbana miljöer. Drogerna är inte naturliga inslag i sociala kontexter i samma utsträckning som i storstäderna. Vad som är mer eller mindre förkastligt eller om något är att föredra över det andra vet jag inte. Jag mådde lika dåligt och var lika illa ute i båda sammanhangen. Samtidigt vet jag många vänner och bekanta som hanterar både alkohol och andra substanser på ett mycket mer hälsosamt sätt än vad jag med mina gener är förmögen till.

Ni vill gärna att man lyssnar på musiken i spårordning, som på vinyltiden. Kommer ni att göra så live eller, haha? Går det ens? Som trenden nu att gamla rävar åker runt och kör ett visst hyllat album ur en lång karriär? Hade iofs känts lite kaxigt, Avantgardet kör hela hyllade albumet ”För många dyra..” liksom och så har ni bara gjort ett..

– Jag vill inte gå in så mycket i detalj på hur vi kommer vara live. Men jag vågar utlova säregenhet på ett liknande sätt som upplevs om du lyssnar på skivan. Att man aldrig ska sitta och slumra till och att förutsägbara moment kommer begränsas till ett minimum. Vidare tycker jag att man som artist har ett ansvar mot trogna fans att utveckla både versioner och arrangemang så att om någon väljer att lägga pengar på att se en vid två eller fler tillfällen inte tvingas utstå samma show. Att inte bjuda på tröttsamt karbonkopierade föreställningar. Förresten skulle jag bli förvånad om det här blir den sista gången då adjektivet kaxigt nämns i samband med våra scenframträdanden.

Hur många album tror ni att ni har i er? Jakob Hellman hade ju ett, ett jävligt bra iofs (jo jag vet att han gjort mer grejer), men sen kommer det inget mer liksom. Är ni redan inne och filar på nästa?

– Absolut. Faktum är att vi nog redan har material till två album till. Dessutom finns en jävligt tydligt strategi och konceptuella drag även för nästa skiva. Det verkar inte finnas något stopp på Patriks och min kreativitet. I synnerhet inte som vi har hittat en så unikt effektiv och friktionsfri samarbetsform som varit fallet sedan jag kom hem till Sverige igen.

Hur mycket lagmaskin är Avantgardet? Gör du allt, intervjuer, sjunger skriver etc eller är det en kollektiv process)

– Vad gäller skapandeprocessen och de ekonomiska bitarna är vi extremt demokratiska. Delar så där broderligt som bara är utopiskt för de flesta andra som tillskriver något så sorgligt som pengar och yta större värde än de förtjänar. Gällande mediala framträdande är arbetsfördelningen lika tydlig som logisk: Jag styr med det mesta som behandlar bakgrundsstorien till skivan. Patrik är mer intresserad av att prata om musiken på den samma. Nyligen dominerade han fullständigt i en intervju i ett magasin för musiknördar. Där är han oslagbar.

Är inte Björn Olsson en extremt rolig människa? Lite klurig så där under lugg, egensinnig? Kan ni bjussa på en anekdot?
Eller en reseanekdot eller vad som helst?

– Han är den roligaste människan jag vet. Den roligaste jag någonsin träffat. Vi pratar i telefon typ en timme om dagen och för varje andetag han tar föds en obetalbar anekdot. Ofta utan att han själv är medveten om det. En gång berättade han den sjukaste och tyngsta rockstorien jag någonsin hört om Babyshambles. Om hur de hade rökt crack backstage och svävat in på scenen. I Zurich 1999 var det enligt Björn. Babyshambles bildades förresten 2003 om någon vill veta..

HYMN är bildbyrån Rockfotos nya musikpublikation.
Klubb Hymn med samma namn bjuder på liveakter, som ikväll:

Klubb Hymn @ Oceanen
Live: Avantgardet
Fredag 29 april Fredag 29 april 20-01 // 100 kr // 20 år

Text och Intervju: Ozelot

Bli modal med musik: Lira Live!

2016-04-27 av ozelot

12957465_1052783198100705_6590965830046271296_o samband med GMLSTN jazzfestival som håller hela staden rättstämd just nu fixar Lira Musikmagasin en temakväll kring begreppet Modal musik på Oceanen. Onsdag 27 april och pronto alltså. Modal musik är generellt sett musik som inte följer den normala tonskalan utan busar lite med våra hörselgångar. Dialektalt, sådär.

För bara 40 spänn får man en helkväll med musik, smarta samtal och ett ex av Liras nya nummer. Låter helt klart värt.

Temat i Lira Musikmagasins april/maj-nummer är modal musik, från Miles Davis klassiker Kind of blue till arabiska och indiska skalor – och svenska folklåtar. Lira Live blir till stora delar en kväll i modalitetens tecken med tre spännande liveakter och kortare samtal på scen. Välkomna!

19.00: Dörrarna öppnas


20.00: DAHLGREEN / LORINIUS / WARTEL

Improsaxofonisten Signe Dahlgreen har under de senaste åren låtit höra om sig i olika konstellationer både lokalt och internationellt. Här ser vi henne i en nybildad trio med Alfred Lorinius på bas och Henrik Wartel på trummor.

21.00: Lira möter:

GEORGIA MESSARITOU och PANAGIOTIS VYRINIS
Georgia Messaritou (lira) och Panagiotis Vyrinis (oud) är två Göteborgsbaserade musiker från Cypern och Grekland som fördjupat sig i den ottomanska modala musiken från Istanbul och Anatolien. På scen kommer de både att spela musik och presentera sitt spännande projekt med modala träffar i Göteborg.

21.45: Lira möter:
ANDERS HAGBERG
Saxofonist, flöjtist och pedagog berättar om sina äventyr och projekt inom modal improvisation.

22.00: TRIO SAMARA
Trio Samara gör avståndet mellan Norden och Mellanöstern mindre. Oud, sopransaxofon och elbas möts i denna mästerliga trio vars musik präglas av nyfiket och lyhört samspel i såväl modern som traditionell musik från Mellanöstern och Norden. Det är både dansant och meditativt, kraftfullt och sprött.
Ahmad al Khatib: oud
Sten Källman: sopransaxofon
Stefan Bergman: elbas

Fritt fram för jam efter sista bandet!


Lira Live 27 april @ Oceanen

Entré: 40 kr, nya numret av Lira ingår. Fritt för prenumeranter.

Premiär för Yatzyklubben på Oceanen

2016-02-04 av ozelot

yatzyIkväll torsdag 4/2 är det premiär för YatzyklubbenOceanen Stigbergstorget. Konceptet är lika enkelt som briljant: Vi gillar Yatzy och vi gillar att dricka öl. Så varför då inte göra dessa två aktiviteter samtidigt! Efter några parti koncentrerat spelande kan det kännas bra med en bensträckare så DJ LARGE har värmt dansgolvet lagom till att det är dags för din segerdans.

Förutom att vara en av landets mest rutinerade och bästa djs även stått för några av de tyngsta beats och produktioner detta land välsignats med! Att namedroppa allt och alla denna man jobbat med skulle kräva mer spaltmeter än vad vi har; men låt oss säga att räckvidden inom produktioner och remixar når från Timbuktu, Organismen, Looptroop Rockers, MBMA och Ison & Fille till Petter, Maggio och Daltone m.f.l

Dörrarna öppnas 20.00 och stänger 01.00 och det är gratis entré. Spel kommer att finnas utplacerade på alla borden för att det inte skall uppstå huggsexa om dyrgriparna.

Yatzyklubben @ Oceanen

Premiär Torsdag 4:e februari kl 20-01
Fri entré

PROFESSOR P & DJ AKILLES live on stage på Oceanen fredag 13/11

2015-11-13 av ozelot

akicShelta presenterar Professor P & DJ Akilles live på Oceanens Scen fredag 13 november. Professor P & DJ Akilles har blivit uppmärksammade världen runt genom bland annat ”Maintain EP” (2010), ”The Realism” (2012), ”Brews & Good News” (2013) och aktuella ”All Year, Every Year: Winter” (2015). De har varit förband till amerikanska hiphop-akter såsom De La Soul, D.I.T.C., Talib Kweli, Onyx, The Underachievers samt Flatbush Zombies, och duon har släppt musik tillsammans med A.G. (D.I.T.C.), Blu (Blu & Exile), Sadat X (Brand Nubian), Rah Digga (Flipmode Squad), Promoe, Adam Tensta, Daniel Adams-Ray, Cleo och Timbuktu.

PROFESSOR P & DJ AKILLES live on stage
När: Fredag 13 november klockan 19-01 (på scen ca 21.00)
Var: Restaurang Oceanen, Stigbergstorget 8
DJ´s: DJ Småbiran (Goodlife)
Entré: Fri entré med biljett. Biljetter hämtas ut på Shelta fr.o.m. måndag 9 november kl. 12.00.
Obs! Begränsat antal! Först till kvarn
Ålder: 20 år (leg)

Kataokas släpper skiva på Oceanen

2015-05-12 av ozelot

kataSkivbolaget Westside Fabrications omhuldade skötebarn Kataokas idkar islossning för våren med nya albumet Anthesis som tydligen skall betyda blomningstid på gammalgrekiska. Det firas i Majornas blygd – Kulturhuset Oceanen på Stigbergstorget.
Räkna så med ”folkigt rusigt komp, vibrerande harmonier och någon slags uppsluppen dans.”

Kataokas release @ Oceanen

Arrangör: Kultur 414
Tisdag 12 maj // fri entré
Oceanen öppnar kl 17
Program från klockan 19

Mattias Hellberg om ett veck i pannan, att spela skivor i en garderob och kommande skivsläppet

2014-10-15 av

Det är en kall eftermiddag i oktober som jag träffar musikern Mattias HellbergCafé Blå Huset vid Konstepidemin.
Jag skulle vilja skriva att Mattias är en göteborgsprofil, eftersom han ständigt är aktuell med antingen sitt soloprojekt eller samarbeten med andra göteborgsrelaterade band. Men det är han ju inte. Han är ju en värmlänning från Karlstad med den snällaste dialekten en människa han ha.
Vi skippar profil-snacket.
Vi säger bara Mattias.

Som sagt; ständigt aktuell – för är det inte egna soloprojekt så är det samarbeten med andra band och artister. Det är inte direkt små namn heller. Sveriges absolut största artister som Håkan Hellström, The Soundtrack of Our Lives, Nationalteatern, Hellacopters, Totta Näslund, Stefan Stundström och många fler. Listan kan göras lång.
Och idag släpps hans senaste album In Egolectric Harmony.

Trots det, alla dessa stora samarbeten och turnéer i hela Sverige, så finns det en osäkerhet hos Mattias. En grubblare som tänker alldeles för mycket emellanåt. Eller som Håkan Hellström sa till honom en dag i replokalen:
”Det där lilla vecket du har där, just där, i pannan – vi måste få bort det.”

Under en nästan två timmar lång intervju pratade Mattias och jag mer om just osäkerhet, grubblaren inom honom, flytten till Norge och kärleken, att spisa plattor i en garderob och kommande albumet Egolectric Harmony som precis har släppts. Det är dags att lära känna Mattias. Inte Mattias & The…
Det handlar om Mattias.

webbmattias

Det är mycket som händer just nu för Mattias. Mötet på förmiddagen hade dragit ut på tiden och han stapplar in på caféet där vi bestämt tid för möte några minuter efter 14:00. Efter att ha skakat hand och fått köpt sig en kopp cappuchino sätter han sig tillrätta på stolen framför mig. Jag frågar honom hur han mår och han berättar lite kort om gårdagens återträff med ett par gamla vänner (”så…blev det… lite vin och så….”) – men också att det är mycket att göra just nu i samband med skivsläppet;
The Egolectric Harmony.
– Men det är bra att det är mycket att göra! Det mår jag bättre av att göra. Man har ju alltid saker att göra, men nu blir det mer påtagligt när man ska släppa en skiva.

Varför flyttar du till Norge?
– Min tjej kommer därifrån. Det blir lättare att för mig att flytta på mig än för henne, i och med att jag reser redan så mycket i mitt jobb. Nu är det så att när jag kommer hem till mig efter en turné så kommer jag ju hem men ändå inte, för att jag vet att ska till henne, och sånt där. Man har ingen gemensam bas. Känns inte som man landar riktigt. Det blir ostabilt.
– Jag känner mig ganska hemma i Oslo. Jag har ett bra socialt nätverk där, vilket är skönt. Jag är inte sådär tuff så att skulle kunna flytta till..tja, New York eller något liknande. Felet är att jag tänker att saker ska varar svårare och jobbigare än vad de egentligen är…

Du har ju samarbetat med så sjukt många andra band och artister…
– Jo, det har ju blivit det. Det är nästan lite för många.
Känns det så?
– Näej! Jag gillar ju det! Jag gillar ju att få spela med andra, det ger mig väldigt mycket – och det är nog bra för att utvecklas och få träffa folk och få lite ”inputs” från olika människor.
– Jag är ju liksom ingen utpräglad låtskrivare. Tyvärr. Det är en del av min karaktär som saknas. Jag har inte en såndär ”Nu jävlar ska jag skriva”-go inom mig. Jag hade det när jag spelade in andra albumet (Out of the Frying Pan, Into the Woods, 2008), då gick jag till replokalen och bestämde att jag verkligen skulle göra en skiva. Jag var där från 10:00 till 18:00 varje dag, tio dagar i sträck och verkligen skrev. Det funkade så jag borde verkligen prova det igen.

Namnlöst-3

Vad hände med din klubb Moozy Moozy på Pustervik? 
– Jag var liksom ”färdig” där. När man stod och spelade skivor, typ i garderoben bland alla vinterjackor om vintrarna och svor över att det var trångt så var det inte så roligt – men det var en charm i just det också. Men, näe. Jag slutade för det var inte lika roligt längre.
– Sist jag var DJ var i vintras, när vi var ute och turnerade med Håkan Hellström. Jag och Finn, som spelar percussion i bandet,  fick äran att vara DJ’s och spela på några klubbar under turnén. Det var ju kul!
Åh! Vad roligt!
– Ja. Fast…det var ju typ bara vi i bandet som dansade… eh, hehe.    

Det är tio år sedan du släppte din första egna soloplatta. Den är ju ny, men ändå inte… för du gör lite cover på dig själv skulle man kunna säga, dina egna låtar i ny tappning. 
– Första tanken var att jag hållit på länge och har släppt fyra plattor i mitt namn, men… samtidigt slog det mig att jag liksom inte byggt upp någon egen publik. Nu vill jag sammanfatta och förhoppningsvis ta ett steg vidare, och för första gången göra min alldeles egna soloturné. Nu är det bara jag och en elgitarr, inga andra.
– Jag har ju skapat det där lite själv; redan på första skivan kallade jag mig ”Mattias Hellberg & The Healing Hand”, nästa ”Mattias Hellberg & The White Moose” och på senaste plattan Gurimolla så blev det ”Mattias Hellberg & The Fur Heads”.
Varför det?
– Jag vet inte. Nu känner jag i efterhand att…det  var ingé bra idé. Det är jag själv som strulat till det där, har inte…hittat min egna publik. Jag gömmer mig på något konstigt sätt, så att jag inte ska stå för allt själv…eller, ja, det är någon fånig grej. Någon jävla feghet. Vill inte bära allt själv…
Är det jobbigt att sitta såhär, göra intervjuer och prata om dina egna grejer?
– Nej! Jag menar, nu babblar jag ju som aldrig förr känner jag. Det här är kanske någon form av terapi och kanske bara är bra att prata om sådana där saker som jag irriterar mig på hos mig själv. Så NU i fortsättningen ska jag skippa de där bandnamnen. Nu är det Mattias Hellberg – bara. Jag vet inte vad jag vill göra nästa gång. Kanske blir synthprogrammerat?

Är det för att du…tänker för mycket på vad andra ska tycka och tänka om din musik? 
– Ja tyvärr så…eller njaoe, alltså… klart man vill att folk ska gilla musiken så att man har någon chans att få komma ut och spela för folk, sälja skivor och lite t-shirts så att man får ihop pengar till hyra och mat och sånt där. Givetvis önskar jag det. Att man ska skriva åtminstone några låtar som är öppna att möta en större publik.
– Jag är nog en grubblare. Tror jag. Eller, det vet jag att jag är. Jag har svår att säga vad jag tycker. Oftast är det väl bra att säga vad man tycker och bolla det med andra, men det är jag tyvärr dålig på.
Är det inte sånt du skulle ta upp i dina låtar då?
– Det finns väl vissa mönster i mina låtar om just det. Det är feghet tror jag. Lite tveksamhet.  Jag är rädd att göra saker värre, tror att man ska förvärra något, såra någon eller att det jag säger på något sätt ska vändas mot mig själv. Jag vet ju att jag kan hamna i grubbleri, men det är ju trist att man har en sådan aura. Eller att det sitter där som ett dumt lås som hindrar mig i mitt skapande och det jag gör.

Hur känns den här kommande turnén då, att åka ut utan band?
– Det ska bli spännande. Ja, spännande är ordet. Jag ska åka tåg under hela turnén. Och det är just på tåg som jag har lättare att skriva låtar på. Inte buss, båt, flyg eller annat – just tåg är det något speciellt med.

Det är något speciellt med Mattias också. En värmlänning som säger ”En mycket god vän…” på Karlstadmål liksom, önskar att man kunde tatuera in det någonstans (med dialekten i det då, förstås, på något sätt…).

Ikväll, den 15 oktober (samma dag som albumet släpps, hurra!)
gör Mattias Hellberg ett ”Instore”-gig på Bengans och bjuder på ett smakprov på kommande skivan.
Bengans, Stigbergstorget klockan 17:00. 

Lyssna på senaste albumet här!

Se Mattias Hellberg live på Oceanen!
När: 25 oktober.
Pris: 120:-
Hur: Biljetterna hittar du här!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine Larsson.

 

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-11-17

Slöar i sängen och lyssnar på Per Svenssons PSYCHEDELIC SOUNDS som släpps den 30 November. En obekymrad härligt sonkad samling låtar. Tex FREE SPIRIT som luffar på i ett skönt söndagstempo med rader som LOVE IS BURNING INSIDE/ WELCOME BACK IT´S SUMMERTIME. Gitarrerna , trummorna och orgeln kränger hit och…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-11-17

3 Avocado 1 halv burk röd tångkaviar 1 halv burk svart tångkaviar Hackad rödlök Havregrädde Droppa i citron 1-2 tsk En liten korv tartex Blanda alltihop till en goja.Det skulle bli en sås men det blev ingen sås,det blev en GOJA. Ätes på midsommar eller jul.

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...