Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Fortfarande 1995 med Stephen Malkmus på Pustervik

2014-09-09 av

5d6f781bPavement framkallar den där tidseran på 90-talet då det trots en klädsam defaitism ändå fanns en livsbejakande framtidstro och obändig vilja att hitta ett uttryck som ackompanjerade samtiden. MTV stod på dygnet runt på tjock-tv:n i första egna lägenheten och bildade fond till ideliga förfester innan den obligatoriska gåsagången till Kompaniet eller Magasinet.
Vi skrattade åt Beavis & Butthead, som för övrigt visar Pavements singelspår ”Cut Your Hair” i ett avsnitt – vid sidan av ”Range Life” kanske den största kommersiella framgången från mest publiktillgängliga albumet ”Crooked Rain, Crooked Rain”.
Vi bandade Alternative Nation, såg fram emot Tryck Till på fredagar med Per Sinding-Larsson och framför allt: Vi lyssnade till band som Dinosaur Jr, Bob Hund, Smashing Pumkins och – Pavement.

För mig passade The Pavements specifika musikaliska bångstyrighet väldigt väl.
Bandet producerade inte jättemånga album men de hade alla en egenart. Slanted & Enchanted från 1992 med sin art rock med reminiscenser från The Fall, mer college radio (fast med ett rakblad i)-orienterade Crooked Rain, konstiga ”Wowee Zowee” som fortfarande var skitbra, sedan mer rätlinjiga Brighten the Corners som icke desto mindre innehåller några riktiga partyrökare.
Sista albumet Terror Twilight köpte jag faktiskt aldrig, frontmannen Stephen Malkmus hade tröttnat på det här med att vara band, rökte lite för mycket marijuana och kunde blanda konserter där han vägrade sjunga till plötsliga stints där han uppträdde med en handboja fastsatt i mikrofonstativet – en allegori så god som någon för att illustrera hans inställning till att vara låst i rollen som en av 90-talets absolut viktigaste musikakter.

Men. Stephen Malkmus slutade aldrig producera musik, han knarkade aldrig ner sig direkt, hjärnan var lika witty som alltid och levde medelklassliv i Portland Oregon tillsammans med sin fru, underhöll kroppen med att spela tennis och golf och i en intervju – kan det ha varit Musikjournalen? – berättade han hur han och hans fru delade upp ansvaret över hushållets sysslor, hur det kunde vara att få ekonomin att gå ihop vissa månader utan att ta ett day-job och hur han såg tillbaka på tidseran.

Stephen Malkmus har medverkat i en rad olika musikaliska konstellationer, gjort filmmusik, men kärnan ligger ändå i egna projektet The Jicks som släppt en handfull album som alla bär hans personliga adelsmärke.
I vintras släppte de albumet ”Wig Out at Jagbags” som spelats in på den belgiska landsbygden och som minsann har samma bett kvar som det absolut bästa av Pavement – ett band han förresten gör en och annan återföreningskonsert med, för svenskt vidkommande senast 2010 under Way Out West.

The Jicks har besökt Göteborg ett antal gånger och levererar alltid det man förväntar sig: Låt gå för att Malkmus hunnit bli 48 år så är han fortfarande lika slacker-spenslig och ironisk som en Oscar Wilde i rutig skjorta och musiken är som klippt ur Liklaters indie-flickerklassiker Dazed & Confuzed.

Stephen Malkmus & The Jicks spelar på Pustervik imorgon onsdag 10 september.
Tiden är fortfarande 1995, och biljetterna ligger på 265 kr ca.


Mer info här


Signatur: eder ständige Ozelot



Med Pavement:

Stjärnskott eller stolpskott? Flabba på Andra Lång

2013-10-01 av ozelot

crazyHa roligt nykter – går det verkligen och kliar dig klentroget i den allt tunnare kalufsen? Men våga chansa! Humorklubben Flabb på Pavement bjuder kanske på ett och annat stjärnskott – och definitivt en hel del stolpskott! Förra gången kom det nästan ingen publik alls så komikerna fick skratta åt sina egna skämt. Fortsätter det så får klubben flytta, och det vill vi väl inte?

Kvällens komiker:
Christoffer Lindgren
Martin Gustafsson
Joacim Kjelllgren
Ibrahim Ebrima Faal
Gunnar Söderberg
Martin Hedlund
Isidor

Flabb @ Pavement
Andra Långgatan 27
Tisdag 1 oktober kl 19
50 kr // Barntillåtet

Live på Pavement

2013-04-24 av ozelot

pavementLive: Pavement på torsdag på Andra Långgatan. Och nej, det är inte Oscar Wilde goes indie som kommer till stan, men väl Futile Claps. På kaffebaren-stället-indiedagiset Pavement på just Andra Långgatan. Om dessa vet jag inte särskilt mycket, mer än att Jaystar Seven spelar skivor och att det finns billig malt. OSA krävs, här.

Live på Pavement
Band: Futile Claps
Dj: JayStar Seven
Andra långgatan 27
Torsdag 25 april 19-22:30


Facebook

Showtime Håkan: Lördag på WoW

2010-08-14 av ozelot

Pavement: Det här var en av världens bästa band för mig under 90-talet. De låter och ser lika slyngliga ut nu som då, collegeöverliggarna som numer skaffat sig klädsamma trivselkilon. Men bara några. Rock-tishorna sitter bra nu med och det gör ackorden också. Omöjligt att inte tycka om, men inget man skär upp handlederna till 2010.
Briljant låthantverk rakt igenom och de skäms dessutom inte för att spela hitsen.
Det är ju de folk vill höra. Erkänn!

Anna von Hauswolff: Det är märkligt att försöka ta till sig Annas musik med massa rödvinshipsters sovande i rabatterna gnuggandes sina migränknölar från gårdagen och LM blå i mingipan. Men hon försöker.

Snart Håkan
. HAN lär i alla fall inte ha något problem att engagera spritsvettiga journalister.

Till alla törstiga:
Jag själv skulle mig till att slå in en drill utanför festivalområdet, och på några korta meter snubblade jag nog inte över mindre än sju gömda bag-in-box. Det är dyrt på området, och vänskapspriserna på vip-området verkar vara ett minne blott. Nu tar volontärerna till och med MIG på pungen i insläppet.
Är det meningen att man skall ge dricks då?

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-12-08

  I tider som prånglar ut trista nyheter som kan göra den bäste uppgiven så uppstår  ljuset. I mörkret fladdrar alltid ett ljus. Våra brinnande hjärtan. Samtidigt som politiker verkar ha fått fnatt eller tvingas till dåliga beslut pga kompromisser och många svenskar känner sig så otrygga att de lägger…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-11-17

3 Avocado 1 halv burk röd tångkaviar 1 halv burk svart tångkaviar Hackad rödlök Havregrädde Droppa i citron 1-2 tsk En liten korv tartex Blanda alltihop till en goja.Det skulle bli en sås men det blev ingen sås,det blev en GOJA. Ätes på midsommar eller jul.

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...