Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Markus Hankins får silkesvanten av Stampen: Äntligen är den soppan slut.

2017-03-14 av ozelot

markus-hankins1

Markus Hankins lämnar Göteborgs-Posten. Alternativt får kicken eller båda och. Det tycker jag är jättebra.

Markus Hankins – som till en början för mig framstod som en hygglig typ med viss kantighet som gott kan få finnas på vattenkammade redaktioner där alla röstar MP innan de tar pendeln hem till Sävedalen – blev till sist bara too much. 
Markus som började sin bana med supporterbloggen BaraBen, kom med tiden att stå för allt som är dåligt med mediegöteborg.

Mitt personliga intryck av Markus Hankins är att han är vaken, har energi men måste tuktas hårt. Han skall inte vara chef över nånting, då blir det…inte så bra.
Som de flesta människor med underdogkomplex slår det ofta slint och kvar blir bara Gazza. En kille som det gick bra för men inte vet att hålla stilen utan snart står där med kalsongerna på huvudet.

Det gick bra för BaraBen – det vill säga tills Dennis Jonsson inte platsade och inte kunde göda bloggen med inside – den lästes av kvällsisarnas, citerades och vann till sist ett pris. På galan med hotell, bankett och faderittan valde Hankins själv att åka tillsammans med en yppig blondin som bland annat modellade i merch för sajten.
Det vill säga inte någon av de mer renommerade slitvargarna på bloggen som till exempel signaturen Feldgrau. Därpå svalnar Markus intresset för BaraBen, och vurmen för Stone Island-jackor, Casual-kultur och gatuslagsmål byttes ut mot ett intresse för märkeskostymer och kanske till och med ett riktigt jobb.

Det fick han på GT och gjorde väl inte bort sig, någon slags nyhetsnäsa har han nog och jag vet att det fanns folk in-the-building som respekterade honom om man nu säger så. Sedan kom Frida Boisen in i bilden och det var det det den värsta kombination som går att föreställa sig.  Som Stalin och hans georgiska vapendragare Berija ungefär – och liknelsen är Inte helt illasinnad och tagen ur luften: Markus Hankins var länge medlem (tror jag, medlemsmatrikeln är inte offentlig) i Revolutionär Kommunistisk Ungdom. 

Firma Boisen (som ändå var rätt hygglig krönikör på GP Aveny tillsammans med legendarer som Fredrik Van Der Lee och Fredric Askerup)  och Hankins went bananas. Från köttbullekupper till Trängselskattuppror till utlovade krönikörsuppdrag som aldrig blev av – GT blev till sist ett skämt på alla seriösa människors läppar, och stigmat sitter kvar än idag. Och jag VET från högst pålitlig källa att Bonnier ville lägga ner hela skiten.
Läs gärna för övrigt de mycket underhållande ”anonyma” kommentarer under länkade artikeln.

Men. Istället sker nu en rockad i mediegöteborg. Boisen får lämna sitt uppdrag och tillträder som ny chefredaktör gör istället respekterade Sofia Dahlström – då nyhets, – och grävchef på GP och med sig till Kungstorget tar hon ärkegrävaren Daniel Olsson.

Boisen har väl sitt på det torra, men även Hankins får nytt jobb – som onlinechef på GP. Där fortsätter han i samma gåpåaranda, vilket denna kritiserade annons kan ses som en kulmen på.

gp-platsannons-ny

Själv tycker jag inte att annonsen är ett dugg upprörande – och försvarar Hankins just här – men detta är den fiiina tidningsvärlden och där gör man inte så.
Men GP Online – som är ett fristående bolag – klickar ur sig monster modell Kicki Danielssons kusin åt korv och det drar med sig hela dagstidningens rykte. Folk, eller vanliga läsare då tycker att hela tidningen är skit och säger upp prenumerationer de aldrig haft.
Sedan kommer Hjörnegate – tidningen blir tunnare och tunnare och bara TT länkar fyller stundtals tidningen, klafsa in lite om fotboll och hockey och skicka ut så länge det går.

Men så småningom, kanske bara ett halvår sedan började tidningen vakna till och har sedan dess blivit bättre och bättre även om samma folk, som inte begriper sig på media och kan skilja på en ledarskribents åsikt och en nyhetsartikel, inte fattat det. Än.
Men tillbaka till Hankins? Tror ni att han blivit kristen helt plötsligt?
Nej, missnöjet på redaktionen pyr och snart äntligen får hans belackare chansen – och hugger.
Hankins livesänder seanser med medarbetare på krogen, ryker ihop med kollegor så att dessa sjukskriver sig och för fackets och tidningsledningens del är nu måttet rågat. Hankins tar timeout, därpå får han något oklara uppgifter och ”omplaceras”.

Och nu är Markins Hankins körd, han föll på eget grepp och står där som Gazza med råstånd och kalsongerna på huvudet. Idag tisdag 14 mars 2017 blev det nämligen klart att Hankins lämnar Stampen. GP:s onlinechef Markus Hankins ”slutar”. Facket välkomnar beskedet.

Med sig drar han även Chief Digital Officer (känn på den titeln!) Peter Holmlund som avtackar sig i ett internt i ett pm på avvägar ”För mig har långpendling haft sitt bäst-före datum just nu, men det har varit en spännande resa och jag är tacksam för alla fantastiska människor jag mött i koncernen”.

Själv tror jag faktiskt Markus Hankins reser sig och får ett nytt jobb, för han saknar inte helt positiva egenskaper. Men jag hoppas han fick en tankeställare, i Göteborg kan man inte bara-komma-här-och-komma och bör nog hållas i mediekarantän ett tag.

I Göteborg är mediewannaben Markus Hankins i alla fall definitivt rökt.


Bilden längst upp är GP:s egen, källa oklar

”Det kanske mest befriande var den här gången Markus Hankins dikt om feminism och socialism, om att vara både människa och man, engagerad och kärlekstörstande, att kunna bära Nikeskor utan att för den skull riskera att skickas på fångläger av de rättrogna, att våga vara socialist på sina egna villkor och inte på andras. Ingenting är för övrigt svart eller vitt.”

– Marcus Birro om Hankins poesi, 2005

GP tar ner ytterligare en skylt

2015-04-08 av ozelot

hhMed en pappersupplaga uppgående till 177.000 exemplar är Göteborgs-Posten västkustens största dagstidning. Att liberala och högerorienterade ideologier dominerar landets nyhetsorgan – åtminstone på ägarnivå – är i sig ingen nyhet: Enär Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning länge gjorde anspråk på den liberala ledartröjan i ett socialdemokratiskt styrt folkhems-Sverige uppfattades den ofta som elitistisk i sitt tilltal och vid nedläggningen 1973 fanns blott öppet socialdemokratiska Arbetet Väst som diskussionspartner.
Men konjunkturen kom ifatt även där, och även Arbetet gick i graven år 2000.

Detta var ändå en tid då ideologisk mångfald omfamnades även på ledarnivå – och GP som nu var ohotad förstatidning var inte sen att beklaga att ytterligare en röst tystnade.
Som en generös gest lät Hjörne & Co en socialdemokratisk röst, i strid mot egna övertygelsen, regelbundet gästspela på ledarsidan.
På denna plats har vi genom åren sett Arbetets före detta ledarredaktör Lars Wenander, Soffan Hermansson och om jag inte missminner mig vid tillfälle även Göran Johansson.
Nu är den tiden slut, och GP tar ned den skylt på dörren som ger rum och luft åt även den politiska motståndaren.

Onsdag 8 april skriver Cecilia Dalman Eek den sista socialdemokratiska ”gäst”-ledaren, utan några större åthävor eller protester annat än att det lämnar meterhöga frågetecken efter sig.
Vad vill egentligen GP och vilka ambitioner har man?

När den ena illröda brakförlusten på koncernsvenska avlöser en annan och det tycks råda allmänt skeppsbrott på redaktionen där rädde-sig-den-som-kan känslan lyser så starkt att den fungerar som varningssignal även för läsaren?
Där kulturbärande journalister avpolletteras snabbare än jag hinner bokstavera avgångsvederlag, och de blivande stjärnorna så snabbt de kan söker sig annorstädes; som nu senast i fallet då Sofia Dahlström lämnade rodret för nyhetsredaktionen för att istället bli chefredaktör på tidigare så bespottade GT – och tog med sig GP:s enda grävjournalist Daniel Olsson.

Tidigare har kulturchefen Gabriel Byström avgått – direktsänd radio frän trafikstockningar i Skaraborg lockade mer.
Den sved nog, eller hur Cecilia Krönlein?

Jag ögnar igenom dagens GP. Tunn som en gratisbilaga, med spaltmeter fyllda av lulliga utfyllnadsartiklar parat med inköpt TT material som jag redan läst identiskt i Metro när jag sneddade över gårdsplanen.
Tycker att GP som produkt känns ängslig.

Varför skall jag prenumerera på GP?
Har ni nån plan så kom med den nu. Eller tappa en generation till med potentiella tidningsköpare.

”Dra åt helvete” – Konstnären Jörgen Svensson i replik till Peter Hjörne

2013-02-23 av ozelot

För en tid sedan illustrerade filantropen och före detta chefredaktören Peter Hjörne sin konstsyn på bästa ledarplats. Det blev en småputtrig och tokrolig text där urgöteborgaren och människokännaren Hjörne bland annat hinner med att koppla ihop en pågående utställning på Göteborgs konstmuseum med näthat och kulturkonservatism. Man blir imponerad av dessa djärva tankesprång.

De flesta är vana vid Peter Hjörne och låter honom hållas. Man tar honom helt enkelt inte på så stort allvar, så storägare i en av landets största mediakoncerner han är så kan han väl få känna värmen från nyhetsredaktionens teleprintrar då och då av nostalgiska skäl. Men Jörgen Svensson, konstprofessor och upphovsman till den banderoll på konstmuséet som retat upp medborgare Hjörne, valde att gå i replik i dagens GP, som tyärr inte går att läsa på nätet.
I korthet anser Jörgen Svensson att Hjörnes uppmaning att ”älska istället för att hata” är något förenklad.

Den något längre förklaringen finns här:
Jag citerar den i sin helhet.

”Peter Hjörne kommenterade i förra veckan på Göteborgs-postens ledarsida mitt bidrag
”Dra åt helvete”, skapat till en utställning på Göteborgs konsthall. Det var överraskande eftersom Göteborgs-posten numera knappast skriver om konst ens på kultursidorna.

Peter Hjörne väljer att på ledarsida raljera om ett verk som är en del av en för konsthallen viktig utställning, utan att bry sig om att sätta sig in i vad det handlar om. Uppenbarligen har han inte besökt utställningen. Han har istället googlat på mitt namn.

Man kan fundera på om Peter Hjörne hade kunnat raljera på ett liknande sätt om exempelvis en politisk eller ekonomisk rapport utan att ha läst och tagit del av innehållet. Men med konst och kultur går det. Det säger något om den kultursyn ägaren till en av landets största tidningar håller sig med.

När Peter Hjörne menar att det vore effektivare för mig som konstnär att uppmana folk till kärlek än att be dem ”dra åt helvete” så har han överhuvudtaget inte förstått hur konst och kultur fungerar och arbetar. Denna okunskap delar han för övrigt med Sverigedemokraterna som visserligen inte pratar om kärlek men vill dra in det statliga stödet till konst som upprör och provocerar för att istället rikta det till konst vars syfte är att glädja och försköna. Jag tror inte Peter Hjörne har för avsikt att hamna i sådant sällskap men han bör i så fall bli mer medveten innan han fattar pennan och ska skriva om konst.

Att vara ägare till en stor tidning innebära ett stort ansvar. Att som Peter Hjörne förhålla sig så slappt till detta ansvar innebär en större risk för det offentliga rummet än någon banderoll på ett hustak oavsett vad det skulle stå på den.”

Jörgen Svensson
Konstnär

Sökes: En riktig tidningsman och brinnande publicist -Tronskifte på GP

2012-04-19 av ozelot

Det har viskats om det ett tag men idag blev det offentligt: Peter Hjörne avgår som politisk chefredaktör och med sig tar han mångårige vapendragaren Jonathan Falck, chefredaktör och ansvarig utgivare. Tjänsten blir nu en enda och man kan hoppas att det ger landets näst största morgontidning en tydligare position i mediebruset.

Redan den 15 juni
är det tänkt att Hjörne avgår från sitt uppdrag. Falck tar över hela ansvaret tillsvidare tills en ersättare utsetts, dock senast nyår. Vidare är det ju knappast så att Hjörne helt förlorar sitt inflytande – via familjens ägarposter och uppdrag i Stampen-koncernen har han ett fortsatt grepp.
Just konflikten mellan ägande och redaktionellt inflytande kan kritiseras – och har gjort det i det i det förflutna.

Tidningsledningens pro-israeliska inställning har nedärvts via ägarfamiljens vener, och en debatt flammade upp i samband med att Gert Gelotte – fast ledarskribent på tidningen och den som flitigast rapporterat från mellanösternkonflikten – efter en resa till Västbanken ändrade inställning.
Det slutade med att Gelotte fick ge vika, vilket kanske inte upprör i sig: Tidningens linje skall ju gälla på en ledarredaktion.
Men den dåliga bismaken i munnen finns kvar än idag och bland stadens vänstersympatisörer frodades konspirationsteorierna, som efter sveket snyftande hoppas på Göteborgs Fria Tidning.

GP har det senaste året genomfört en redaktionell uppryckning. En medveten fokusering på lokala nyheter, med närsynt bevakning av stadens makthavare med ”GP avslöjar” som ständigt mantra, har gjort att tidningen återigen känns relevant att plocka upp på morgonen, även om det stundtals andats tunnsiktig kvällstidningsjournalistik men utan de skojfriska rubrikerna.

Samtidigt saknar man någonstans en tydlig profil, varmed landets näst största morgontidning sticker upp som en västkustsk fyrbåk i det svenska medielandskapet. Någon som vågar stå ut och är tydlig även i ideologiska frågor och kan ta strid i den offentliga debatten, även när det kommer till den internationella bevakningen som med åren blivit sorgligt eftersatt.
Vad GP behöver är en riktigt tidningsman och brinnande publicist. Finns en sådan i landet?

Peter Hjörne ser fram emot nya utmaningar på ägar- och koncernsidan. Parodiskt nog förklarar han att han kommer att kvarstå som ledarskribent – den del av hans alla sysslor som han var absolut sämst på (minns ni tidningsstrejken?).
Han har alltid tyckt att just skrivandet var det mest inspirerande, uppger han.
Det är nog i alla fall ingen som vågar ge honom sparken.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-09-14

Idag lördag den 14 September hade SENIOR SLACKERS släppfest för sin nya singel TUTT PUPP RUFF på ELIS CORNER kl 12.00. De muntra seniorerna firade med kaffe & te och Falck slog på stort med en chokladboll. Det var luftigt och halvtomt i lokalen. Falck & Ollikainen lyssnade var och…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-09-01

Folket behövde något att tro på Folket fick rocknroll Johan Lindqvist har ju inga VALÖRER när det gäller att bedöma musik Han hyllar både den suveräne rocklegenden ULF LUNDELL & plastdrottningen Molly Sandén Älskade Eva Ullesudd Stjärnorna blinkar till dig i natten i tyst samförstånd för alla älskar dig jag…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-08

Primadonnan/jag var i Toleredskyrkan och där va en Fridolfsson gammal jazzbasist som man träffade på Neffe. Han spelade inte själv denna gången men det gjorde hans barn – Alma Fridolfssons kvartett. Det va en onsdag i Augusti. Det va jazz på svenska men Alma Fridolfsson på sång, Edvin Fridolfsson på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...