Let’s start with a typical bloggklyscha:
”Som ni säkert märkt har jag inte bloggat på ett tag…”
Bah! Eller hur?! Den enda som går runt och tänker på det är nog jag själv. Någon annan har nog inte ägnat en tanke, undran eller fundering över det. Och OM någon har gjort det
– så uppskattar jag det. Jättemycket.
Det är så att jag inte har något internet i min nya lägenhet ännu, men det kommer.

Tänkte berätta vad jag gjort den senaste tiden…

Jojomen, det kommer väl inte som världens nyhet, men jag har ju faktiskt flyttat hemifrån nu. Från Sollebrunn till Surte.
”Surte av alla ställen? Blundade du och pekade ut ett ställe på kartan eller vafan?”.
Många har blivit lite förvånade över just Surte. För mig däremot är det helt perfekt som första gångs-lägenhet. Kanonbra tågförbindelser (tåget mot Göteborg tar cirka 7 minuter och jag har stationen precis utanför min ytterdörr, typ), nära till mataffären (bor ovanför Coop, haha) och bra grannar om inte klagar när jag sjunger om dagarna när jag är hemma och grejar med alla mina flyttlådor (tänker liksom inte på att närmsta granne inte bor 200 meter bort längre, utan faktiskt är…vägg i vägg!).

Bilden ovan: såhär såg jag ut en förmiddag när jag åkte till Radio 88 för lite manusskrivande och redigeringsarbete. Baddräkten/toppen känner ni förmodligen igen från mitt bröst- och tuttblogginlägg. Min radiokollega Werna, som är lite utav alla programledares extramormor på stationen, blev alldeles till sig när hon fick syn på den. Så glad att hon gav mig en läderväska från USA. Haha, gölligt…

Senare samma eftermiddag bytte jag om till lite mer ”Nu ska jag gå ut bland folk och ha det skoj”-kläder. Är ju en sån som inte vill slänga kläder, utan ärver, lånar och fyndar på rean eller köper second hand. Men ibland är det kul med lite nytt, som de här göörsnygga tightsen från Zalando. Tackar så hjärtligt för det, Z!
Skorna är mammas gamla. Köpta på Marstrand för…en himla massa år sedan.
Med detta, och kameran på axeln åkte jag vidare…

…in till Göteborg för att möta upp syster Louie. Vi käkade världens mäktigaste och godaste sopplunch på Condeco på avenyn och gick sedan vidare upp till Bishops Arms för att ta en öl. Louie, som brygger eget öl, är så söt när vi går ut. Hon frågar så mycket, vill veta massor av fakta om de olika ölsorterna, ljusa, märka, indian pale ale, lager, ipa hej och hå. Jag kan inte så mycket om sånt där, men snappar upp lite info då och då och har börjat våga prova på nya grejer. Framförallt har jag vågat fråga mer i baren om lite roligare grejer än bara ”en öl”.
Den här gången blev det la lite sisådär med den grejen, då Louie efter att ha diskuterat ölsorter med snubben i baren började gapskratta när jag lite försynt kom fram till disken och sa
”Har ni nå’ go mellanöl då?”
”MELLANÖL?! BAH-HAHAHA!”
Humprf.
MEN! Det ska sägas; min fantastiska, fina, underbara mellanöl var skitsnygg och jättegod. Smakade nästan lite chokladkola. Godare än Louies ”strange brew” som jag nu inte kommer ihåg vad den hette.

Sedan hade vi inte många meter till Liseberg, där Graveyard och Bombus skulle spela under kvällen. Jag hade fotopass (därav mellanölen bland annat, hehe) och sprang framför scenen och fotograferade mest hela tiden. Det var fint.

Förutom att jag träffade en hel del gamla kompisar nere i publikhavet råkade jag hamna framför dem här i kön in till Wärdshuset. Lite roligt att jag samma eftermiddag promenerat förbi dem då de satt borta vid Kompassen och agerade gatumusiker.
”Jag såg ju er!” sa jag och vände mig om när jag märkte att jag kände igen dem.
”Asså?” sa dem, sedan var snacket igång. Visade sig att de spelade i ett band, Five Grams of Perfection, som är nominerade till Årets Hårdrock i Rockbjörnen. Dä va väldans!

I publikhavet träffade jag massor av gamla kompisar. Det var roligt.
Och Graveyard var bra också naturligtvis. Bombus också för den delen. Tjoflöjt!

Efter spelningen blev vi ett gäng som gick vidare till Stage Door för att ta avslutningsöl. Allt var fantastiskt fint, bra och roligt. Att det var en skéten onsdag, klockan snart 00:00 var ingenting jag tänkte särskilt mycket på.
”Jag bor ju i stan nu. Det går tåg hela tiden, hoho!” sa jag.
Men när jag för säkerhetsskull kollade på min Västtrafik-app så upptäckte jag att sista tåget hem till Surte skulle gå om tio minuter, och nästa skulle gå först klockan 04:10 så….var blev det ju lite halvkul.

Som tur var hade jag flera vänner som erbjöd sovplats. Slutade med att jag hamnade i en lägenhet vid Guldheden och vaknade upp med en trebent katt. Jojomen, den här har tre ben. Syns ju inte så bra. Syns desto bättre att hon är söt.

Instagrammatbilder får vara med här, of course. Om ni vill följa mig på Instagram så heter jag lätt som plätten bara larsson_josefine.
Christopher, som jag lånade soffa hos, bjöd på hipsterfrukost. Fruktansvärt god sådan, ska tilläggas.
Efter frullen var jag snabb på att kila hem till Surte igen för att göra ordning mig för dagen. Den här dagen skulle ju…

…Way Out West dra igång på allvar!
Ni hittar mitt inlägg om första dagen här. Det finns massor att läsa om bland annat Motörhead, Queens of the Stone age och havredrycker. Skitbra, med andra ord.

Förutom Queens of the stone age (som var så jädrans bra att de definitivt hamnar på topp 3-listan över det bästa jag sett och hört någonsin) så imponerade Seasick Steve på mig väldigt mycket. Så mycket humor, fred och kärlek över denna man, hans hemmagjorde gitrarrer och hans svenska trumkollega. Faen vad vackert det var, trots regn och blåst.
Älskar Steve. Underbar!

Råkade även ut för det som är varje fotografs mardröm…
formatera ett minneskort innan jag hade fört över bilderna till datorn.
F. A. N.
Massor av fina bilder på bland andra Veronica Maggio försvann där, men jag håller på att lösa det…
Jag var ganska trött, stressad och ofokuserad under hela Way Out West kände jag. Hade svårt att sova på nätterna i nya lägenheten (sov och sover fortfarande på en madrass). Sena kvällar och tidiga mornar + dålig sömn om nätterna = dålig hy, fula påsar under ögonen, dålig kropp, dålig energi, dålig Josefine.

Andra som imponerade var bland andra Elliphant. Det var då det regnade och blåste som absolut mest så att man trodde att hela WoW skulle flyga bort, därav sökte alla sig till Linnéstage (inklusive jag själv) där hon skulle uppträda.
Ångrar mig inte att jag drog dit.

Way Out West avslutades med Robyn och Röksvamparna. Jag såg inte hela spelningen. Jag var så djävulskt trött (och jag som inte ens kollade in några band under Stay Out West, haha) och åkte hem och försökte sova
– för dagen efter skulle jag vara bröllopsfotograf på Thorskogsslott. Stort!
Det var en fin dag, även om jag kände hur schléten jag var. Men som sagt, är glad att jag fick vara en del av Thomas och Maries dag. Tack för det!

Jag har hängt på radion en hel del också. Nu bor jag ju mycket närmare än när man jämför när jag pendlade från Sollebrunn. En fredagmorgon var jag side-kick till Annika och hennes morgonshow. Vi intervjuade det bandet jag pratade om tidigare, Five Grams of Perfection och spelade massor av musik – en bra fredagmorgon.

Sångaren i bandet hade hemma-pimpade foppatofflor. Det tyckte jag var vackert.
Vi sände mellan klockan 07:00 och 10:00…

…sedan åkte jag hem och sov, gjorde lite fotojobb framför datorn
för att sedan ta tåget in till Göteborg och öla lite med en kompis under Kulturkalaset. Vi gick inte och dansade, men tittade desto mer på när andra skakade loss. Det var fint.

And naow dåh?! 
Ja, jag utforskar Surte. Lär mig sakta men säkert. Det är ju inte så stort. Bor väl sisådär 5 000 pers här. Lagom.
Har precis börjat bekanta mig så smått med invånarna här. Om inte annat är jag väl den som tjötar mest på Surte-sidan på Facebook, haha! Har fått(!) ett jättebra köksbord av ett snällt par, blev bjuden på pulverkaffe och earthnuts framför säsongspremiären av Idol hos en gitarrsnubbe (jag som inte har någon tv – fatta lyckan!) och…tja, faen, det blir nog bra här tror jag. So far, so good…

I skrivande stund sitter jag faktiskt i Sollebrunn och jobbar med den kommande fotoutställningen på min systers gård.
Vill ni läsa mer om det kan ni göra det här.

Avslutar med att berätta att jag börjar sända Radio JoJo igen den 28 augusti
– och det ska bli SÅ ROOOOOOOOLIGT!
Från och med den 28 augusti sänder jag varje torsdag mellan klockan 10:00 och 12:00.
Häj och höj på det!

Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.