Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

En samling tändsticksaskar berättar om ett svunnet Göteborg

2015-01-10 av ozelot

En kväll hade vi inget särskilt att göra utan bestämde oss för att spela poker. Men för det behövs ju antingen spelmarker eller ett outsinligt antal mynt och det hade vi inte. Då erinrar sig X att: ”Ja men tändstickor då!”: Jag har ju pappas gamla samling med tändsticksaskar från sextiotalet och framåt!
X:s pappa är tyvärr död, så det var med viss nostalgi som askarna plockades fram ut solkiga plastpåsar, men jag tror ändå att fadern skulle ha uppskattat när vi samlades kring hans gamla skatt av tändsticksaskar på bordet.
Och nu finns delar av den även förevigad på Internet.

X:s pappa var tydligen lite av livsnjutare på den tiden, och det kan man ju förstå!
Utbudet av krogar – varav jag känner igen namnet på en del – tycks ju varit enormt! Jag känner ju igen en del krogar som fortfarande existerar, andra kommer jag ihåg att jag åt på tillsammans med mina föräldrar. Andra som ”Sofus” och Restaurang Fortuna är helt okända för mig.

Restaurang Sofus
drevs av krögarpionjären Bengt Petersen tillsammans med sin far Sophus (tydligen hette det Sophus först, men då det namnet säkert gladde en och annan Göteborgshumorist ändrades det snart..) fram till 1976 och var högst delaktig i en rad olika krogprojekt i stan. Fram till så sent som 1997 drev han matlagningskurser på Gerlesborgsskolan

Sjuttiotalet var ju mellanölens tid vilket förmodligen gynnade pilsnerpang som idag knappt skulle få tillstånd att servera Pommac. Vanliga varuhus och matbutik modell större kunde ha gubbar sittande vid var sitt bord med en trave stryktipskuponger och tillhörande mellis.
Restaurang Trädgårns historia går tillbaka så långt som 1887, och har sedan dess brunnit ned till grunden två gånger, senast 1994. Dessa askar är från perioden 1965-1994 då en rad revy och showartister framträdde här.
Vad sägs till exempel om Magnus & Brasse, Bosse Parnevik och After Dark med Christer Lindarw!
Nattklubbar gick som barn i huset, och publiken sprang mellan etablissemangen på Avenyn, Rondo på Liseberg och nämnda Trädgårn.
DJ dolken har skrivit mycket matnyttigt om denna tid (80-talet) på sin blogg, där det också finns massa bildnostalgi.

1997 återuppbyggdes det igen och blev nog lite tråkigare.

Top Floor, Valand och Park Avenue vet jag att till och med vi småglin suktade efter, när vi tog Säröbussen in till Linnéplatsen med en häxblandning i innerfickan. Men in någonstans kom vi nästan aldrig – de enda ställena där de var lite mindre nogräknade med ålder på var kinarestaurangerna där det var mattvång.
Då blev det ”en vårrulle och åtta stora stark…”
Oftast blev det att vi bara vankade fram och tillbaka på Avenyn, drack Beyaz och muckade gräl med syntharna..

70-80 talen var även storhetstiden för de stora färjerederierna som åkte skytteltrafik till kontinenten. Utöver att frakta bilar och långtradare till kontinenten fungerade de som även som veritabla nöjespalats med levande underhållning.
I Göteborg fanns tre stora rederier: Stena-line såklart men även Sessan-Line och Thor Line.
Sessan ansågs som lite finare, men min pappa jobbade på Stena så den saken var avgjord i mitt fall.

Här finns en tändsticksask från ”Grill George” på Östra Larmgatan som skall ha varit en av de absolut första i landet att servera ”amerikanska hamburgare” men även andra delikatesser som . Detta lär ha skett runt 1955.

Konsten att få folk att se ut som idioter på mingelfoto: En snabbkurs

2014-06-21 av ozelot

Jag har varit på fotoexkursion i helgen. Jag har nämligen besökt mingelbildernas Hades – snubblade in i Port du Soleils fotoalbum. Gör inte det för då kan ingen höra dig skrika.
Vi bjuder dock på några riktiga godbitar – men förundras samtidigt över varför den här typen fotografier egentligen ser ut som de gör? Och framför allt, varför män och kvinnor porträtteras på helt olika sätt?
Det här inlägget skall uppfattas som en liten blasfemisk exkursion kring detta fenomen och ingen kritik av personerna framför kameran.
Möjligen då bakom kameran.

Det finns ingen fotograf angiven på bilderna – vilket man kanske kan förstå – så vi förutsätter att de är fria för delning.

bimbos

Vilka av er tjejer som läser den här texten känner t.ex igen er med att stå i den här posen?
– Ja, men de kanske precis hade kramats! Och som av en händelse var fotografen genast där och förevigade det hela!

bimbo4

Väldigt påpasslig fotograf må jag säga!

troglo

Här är några killar. De kramas inte, såklart. De spexar bara, och lever livet. Precis som killar gör.

fula

Fokus alltid rakt framifrån, inga kroppar upptryckta mot varandra. Vem vet, det kanske skulle kunna tolkas som ”bögigt”!?

2+1

Här kommer det in tjejer i bilden, och då är det givetvis nya förutsättningar. Kramkalas igen!
Notera hur killen (till höger i bild, red anm) försäker vara med på ett hörn, men bara på nåder. Eller…kanske han liksom kommer in…bakvägen..!?)

3+1

Den här killen verkar dock populär. Så populär att det uppstår köbildning, verkar det som..

4bimbos

Kö är ju annars ett vanligt men trist fenomen, men det gäller att hålla humöret uppe ändå. Här är det kö åt båda hållen.

pattar

Keps är bra att ha på sommaren. Skyddar mot sol, bland annat. Det tycks dock inte besvära killen till höger, som har annat i åtanke. Kan man kanske förstå.

handibyxorna

Det är fint när man tar hand om varandra därute. Särskilt viktigt är det i krogmiljöer med mycket alkohol, där folk ibland råkar illa ut. Den här snubbens pose tycks ha bra koll på sitt skyddsobjekt. Som i sin tur ser ut att ha sin hand i killens byxor.

dansbar

Här är det highlife, och dansgolvet är trångt. Tur då att det finns andra ytor att utnyttja.

roliga

Den här bilden kan jag inte riktigt motivera, mer än att hen ser så jäkla spånad ut att jag börjar skratta.

adercrombie

Adercrombie & Fitch är ett företag som bildades så tidigt som 1892 på Manhattan, som då närde ett skriande behov av friluftsutrustning som tält, fiskeutensilier och jaktgevär. New York urbaniserades dock efter detta, och efter en rekonstruktion av företaget inriktar man sig idag på ”casual wear for young consumers”.
Här har de hittat ett riktigt praktexemplar som gör reklam för företaget, som idag har huvudkontor i USA:s kornbod: Ohio.

vikelglas

Den här tjejen vet verkligen hur man häller upp en champagne. Notera vinkeln på glaset. Tur att flaskan bara är en attrapp, och helt tom..

bimbo2

Nä nu skiter vi i det här. Kramkalas och glad…Kristi Himmelsfärdsdag eller nåt!

För er som är nyfikna på Port du Soleil har vi valt ut en godbit:

”Under fyra år har klubben frälst göteborgare och tillresta med nattklubbsupplevelser som kunnat mäta sig med de stora klubbarna på internationell nivå. Genom total övertygelse har Port du Soleil lyckats leverera en stämning som påminner gästerna om Ibiza, franska Rivieran och Miami.”

Stena Line och Rockbåten kom tillbaka – allt är förlåtet!


Här är lite mer om Avenyyyn.

Sommaren 2015:
Varje fredag 17.00 – 03.00 och lördagar 20.00 – 03.00.

Vad händer med Kommersen?

2013-11-28 av ozelot

stadsmusseVad händer med Kommersen nu när det är klart att Stena Line får flytta sin verksamhet från Masthuggskajen 2020? Den vattennära miljön skall återgå till Göteborgarna och arkitekterna tävlar ikapp om vems visioner som skall få styra när nya bostäder skall byggas. Men har verksamheter i marginalen någon chans när gentrifieringsprocesserna är i rullning och grävskoporna står i stand-by för att bygga den nya staden?
Det är ämnet för kvällens diskussion då Stadsmuseets Daniel Gillberg kommer till AATELJÉN på Föreningsgatan.

Bakgrund:
”Härom veckan kom nyheten att Stena Line lämnar Masthamnskajen. Detta innebär att området kommer återgå till staden – stad skall utvecklas, hus byggas. Mitt i smeten hamnar det lilla sneda och vinda skjulet vid Masthuggstorget – loppmarknaden Kommersen. Det rivs väl förstås så vi får plats med nya bostäder, bostadsbristen är ju så svår och vem vill inte bo i linnéstan precis nere vid älven. Eller? Vad är kommersen egentligen? Daniel Gillberg vet, han har forskat om loppisen och medförfattat rapporten Fallet Kommersen.

Som blivande arkitekter får vi lära oss att ”laga stadens sår” och planera en tät blandstad. Men vad har förtätningen för konsekvenser? Det verkar som om det i vissa stadsförnyelseprojekt ibland gömmer sig en gentrifiering med politisk bakgrund. Människor tvingas från sina hem och verksamhetslokaler för att andra, viktigare människor skall in på samma plats. Finns det något alternativ? Kvällen slutar med en diskussion om alternativ – visst finns det plats för alla! Nya bostäder, förbättringar och förtätningar, utan att förstöra, riva och förkasta det existerande. ”

Fallet Kommersen
AATELJÉN Föreningsgatan 2
Föredrag med Daniel Gillberg
Torsdag 28 november kl 19

Stenaterminalen måste inte flyttas – Tänk om istället!

2012-05-06 av ozelot

Den senaste tidens debatt om Stenaterminalens vara eller inte vara är viktig. Den har satt fingret på stadens skriande behov av ny central mark nödvändig för att möta morgondagens behov av bostäder för en växande befolkning. Samtidigt har frågan – genom en rad uppmärksammade kampanjer – fått en olycklig populistisk låsning. Ty Göteborgarnas tillgång till vattenlinjen handlar långt ifrån bara om Masthuggsterminalen.

Göteborg vill vara en levande hamnstad, och Stenabåtarna har varit och är en omtyckt del av stadsbilden. Trafiken som den är förknippad är en med en mindre uppskattad sådan, men trots allt ett nödvändigt ont för att bedriva godstrafik då passagerartrafiken sviktar. Men jag vill med denna text inte låsa fast mig vid Stenaterminalen, utan istället peka på vilka andra möjligheter göteborgarnas längtan efter vatten ger.

Mellan till exempel Majnabbe-terminalen och Masthugget finns en lång naturlig strandpromenad till vilken allmänheten har fritt tillträde. Måhända är den inte fullt gullifierad, med generösa planteringar, glasskiosker och grusgångar. Men den finns.
Jag talar ju nu naturligtvis delvis om den ymnigt utbredda fiskhamnen vilken nog ingen sann göteborgare med självaktning skulle drömma om att kampanja bort.

I fiskhamnen är det alltid någon aktivitet, de flesta dagar i veckan. Från enstaka båtar som landar fisk- och skaldjur natten till måndag, men även långtradare med odlad lax som går i skytteltrafik mellan Norge och Sverige. Med kylaggregat som säkert är värt ett eget ozonhål.
Men visst, vi gillar fisk, vi gillar truckarna som surrar omkring och vi gillar måsarna och kråkorna som slåss om slamsorna som hivas rätt ut på de öppna asfalterade ytorna.
Fine, tycker jag.

Men tittar man samtidigt på hur Fiskhamnen rent planmässigt är utnyttjad är det inte utan att man funderar. Låga enplans-baracker utsräckta efter en lång lång yta, och bortanför det står trailers uppställda. Fiskhamnens trailers.
Borde man inte rimligen kunna utnyttja denna yta bättre?
Kanske bygga på höjden, med nya mindre stinkande lokaler, eller i alla fall inte effektivt skärma av älven från cykelbanan via parallella huslängor?

Jag har en liten vision: Den handlar om att rusta upp fiskhamnen, göra den mer koncentrerad samt göra naturliga promenadstråk varför inte kantat av fisk- och skaldjursrestauranger?
Varför inte en liten saluhall med små stånd dit även allmänheten kunde få tillträde?
Faktum är att alla möjligheter redan finns. Rusta upp de gamla pirerna och spola bort måsskiten!
Tala om folk att man faktiskt får vara där, istället för att snöa in på Stenabåtar!


Ett av de märkligt frånvarande frågorna i diskussionen handlar om Amerikaskjulet.
I Amerikaskjulet har vi en arkitektonisk viktig byggnad i absolut bästa läge precis vid vattenlinjen.
Fastigheten ter sig välbyggd och åldrad med charm, och har naturliga terrasser och avsatser som vetter åt älven.
På kvällarna spärrar man dock av den naturliga ”strandpromenaden” med stålgrindar.
Varför, är då den stora frågan?

I Amerikaskjulet ligger idag mest kontor. Vaktbolaget G4S har sitt högkvarter här, samt även större delen av en stor parkering. Norstedts Juridik (ett bokförlag!) ligger här, samt även Göteborgs Hamn som ockuperar övervåningen. Som kontor. Why?

Ett av stadens mer historiskt intressanta byggnader och lägen – amerikabåtarna lade ju till här – ockuperas av vaktbolag och bokförlag, när byggnaden i sig vore klippt och skuren för att hysa för allmänheten mer relevant verksamhet, som till exempel ett restauranghus med redan befintliga uteserveringar på avsatserna. Med kvällssol.
Där står idag mest vaktbolagets jourpersonal och röker.
Men de har väldigt fin utsikt.


Jag tänker mig att man skulle kunna bygga en bred cykel- och gångbro från Kampanilen, över Oscarsleden och ned till Amerikaskjulets nuvarande väl tilltagna parkering.
Fastigheten i sig skulle enligt min lekmannablick behöva högst måttlig ombyggnad för att tjäna sitt syfte som ”nöjespalats.”
Inte heller finns några grannar som störs.

Efter det rustar vi upp och effektiviserar fiskhamnen, gör den attraktiv för allmänheten via promenadvägar och nyetableringar samt knyter ihop stråket med Mariaplan.
Allt behöver inte handla om centrum och ”5 minuters gångavstånd”.
Tvärtom behöver Göteborg fler perifera noder. Och vi slipper göra oss av med ett populärt inslag i stadsbilden..

Den här texten löser knappast Göteborgs bostadskris.
Inte heller besvarar den frågan om Stenaterminalens vara eller inte vara.
Den vill bara peka på det inte behöver vara allt eller inget.

Stena Line kan flytta snabbare från Masthugget

2012-04-05 av ozelot

De senaste veckorna har det rasat en omfattande folklig kampanj för att flytta Stenaterminalen från Masthuggskajen. Föreningen Yimby bedriver sedan länge debatt om förtätning av stadsbilden, och verkar för att bygga bostäder längs med hamnkanalen där nu Stena Line ligger. Igår uppmärksammades frågan i Metro, där även en intressant detalj uppmärksammades.

Det nuvarande avtalet mellan Göteborgs Hamn och Stena löper fram till 2014. Nytt beslut om kontrakt skall tas under detta år, vilket blir en fråga för kommunstyrelsen. Men i artikeln dök också upp en hoppingivande uppgift – precis som Yimby påpekar: Om något beslut ej fattas förnyas avtalet med automatik.
Men. Inte med 25 år, såsom tidigare spekulerats, utan endast 5. Alltså endast fram till 2019.
Dessa uppgifter har nämligen inte varit offentliga innan, skriver Yimby som får det bekräftat direkt av Jan Inganäs vid Göteborgs Hamn.

Enligt Johan Altenius som leder projekteringen kring Norra Masthugget för Stadsbyggnadskontorets räkning, skulle området kunna hysa 1000 bostäder.
Det eviga kruxet är dock Oscarsleden som utgör ett effektivt hinder mot vattnet, och de höga bullernivåerna gör det svårt att ha bostäder nära inpå.
Ett alternativ är att bygga en ljudbarriär i form av kontor, men detta känns enligt mig som ett tillbakasteg

Förslag finns också att gräva ned Oscarsleden, ha kvar Stena vid Masthugget men då enbart passagerartrafiken. Frågan är då hur intressant detta är för rederiet vars ekonomi ändå sägs vara knackig. Det lär inte vara slutdiskuterat än på ett tag.
Men att ett förnyat avtal enbart är femårigt – och inte tjugofem som tidigare spekulerats – är glädjande nog. Fram tills dess kan vi ju bebygga det blåshål som upptar området mellan Masthuggstorget och kajen, och som idag är en enda stor parkeringsplats – som dessutom aldrig är i närheten av fullbelagd.

Illustrationen ovan är ett planförslag framtaget av studenter vid BTH.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-11-06

Som mamma till en ung man som inte kan prata och gå och med EP så blir jag smått galen av att höra hur Försäkringskassan nu drar ned på assistanstimmar till folk med just ovanstående inskränkningar. Människor som ej kan prata eller röra sig lämnas ensamma liggande i sina sängar…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-08-10

Känner du Mr Happy? Har du stött på honom någon gång i natten klädd i sina ruttna strumpor och stora ljuva golfkeps på väg mot unika kickar som dammsugarblues och havrefras. Ost vill ut i skogen springa en mil med en påse Ahlgrens bilar i kepsen Om man kunde få…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2019-10-08

Snus istället för mus? Nej, för sjutton gubbar, nej Mellan två berömda pipsug på Götaälvbron stod en lycklig gnu och fes Jag älskar Lundell även om jag har tröttnat på hans musik Jag rökte en vild giraff igår utanför den halvslutna dynamocentralen med två ton salta tablettaskar runt ögonen

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-09-21

   Journalisten Hans Sidèn som har skrivit många recensioner om många artister i GP från 60-talet och framåt, och är även textförfattare till många låtar, ritat många roliga små långhåriga gubbar i GP under säkert 50 år, har genom Fredrik Sundh kommit ut med en bok med sina snapshots på…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2019-08-18

Nu är jag tillbaka igen med några rader om en kontemplationsvernissage i lördags 17 Augusti på Galleri i PS i Haga. I februari i år avled Jarl Hammarberg – författaren, bildkonstnären och esperantisten. Han arbetade in i det sista och denna uställning består av stora collage abstrakta och innehållsrika ibland…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...