Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

P3 Guld Revisited

2015-01-18 av ozelot

IMG_6969I det här utrymmet skall man dra stora växlar på att det var kvinnor som vann alla priser på P3-guld. [………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………………………..]

Okej ni har fattat. 2014 anses det nämligen vara ett sådant uppseendeväckande avsteg från normen att fler kvinnor än män premierades för musikaliska insatser att det kablas ut med meterhöga versaler, men för säkerhets skull flikar man ändå in att det är ett helt objektivt pris, att de helt enkelt höll högre kvalitet.
Det gäller dock inte när ”gubbarna” vinner – till exempel Kent och Winnerbäck som fick utstå diverse syrligheter från både pristagare och prisutdelare under kvällen – då handlar det istället om hur sjuk industrin är.

Jag personligen blev glad över fördelningen – mest för att det var många för den breda publiken troligen totalt okända namn, och det är ju lite kul att lite skadeglatt tänka på när Svensson sitter och muttrar i den knarrande skinnsoffan: ”varför kan de ALDRIG välja någon man känner till?”.
Och vi som ändå är lite finare, bättre och medvetna kan sträcka på oss lite. För VI visste ju vem Beatrice Eli är.
Och Linda Pira. Och Tove Lo (och nej det är inte den Tove som var med i Idol). Och La Fleur, även om det innebar att jag fick googla men å andra sidan så är jag inte så nere med danskategorin.

Veronica Maggio – som dock väl får anses vara folkkär nuförtiden och därav avgick med guldmicken (rätt pris till rätt kvinna) – la i alla fall några schyssta repliker på temat:
”För att vinna skall man se till att inte släppa en skiva samma år som Winnerbäck eller Kent ger ut något”
Hon höjde även ett förmanande finger – och tips på vägen till sina mindre verbala medpristagare (”asså bah, tack som fan!”) och de som blev utan:
• Se inte för glada ut om ni INTE vinner.
• Snacka inte skit om de som (orättvist enligt själv) vann på efterfesten, eller dissa juryn på fyllan. Det kan nämligen visa sig att den du snackar med faktiskt ingår i juryn.
• Ta det lugnt med spriten, och missa inte Stockholmståget (tillnyktringsenheten) hem imorgon.

Men just ja, Timbuktu fick också ett pris, oklart varför. Årets artist?
Har han egentligen gjort någonting sedan Alla vill till himlen, eller den där ärligt talat rätt keffa våldslåten med Kartellen som gjorde Anders Björk upprörd.
Christer Lundberg som tar mot priset i hans ställe spekulerar att det är för att Jason nyss fyllt fyrtio.
Något slags tröstpris kanske och inte ens den hårda feministfalangen på läktaren blir särskilt upprörd.
Timbuktu är ju snäll och gillar rättvisa och sådär, han röker spliff.
Tänk om Ulf Lundell hade vunnit!? I princip varenda album han givit ut har blivit etta på försäljningslistan så det hade ju inte varit helt orättvist.

På scen:
Silvana Imam har ju en jävla utväxling på scen alltså, förmedlar så mycket energi till publiken att man liksom vill springa fram och high fivea. Fast något pris skall hon inte ha, än. Pris får däremot partnern Beatrice Eli och förutspår därav att en feministisk revolution är på gång? Nåja.
Men det sätter väl fingret på något kanske, att det anses vara så fundamentalt revolutionerade och ”queer” 2014 att skriva en låt om att slicka fitta, i alla fall om man är tjej.
Linda Pira: Bättre på att dansa och sjunga än att prata, dvs. hålla tacktal, men blir i alla fall lite varm i kläderna vid andra priset och får ur sig mer än några meningar.
Men med hela två priser får man finna sig i att bli dubbad till ”galans drottning”.

Tjejer i spandex är coolt, skönt att årets hårdrock/metal inte gick till någon morrsjungande yeti utan till Crucified Barbara. Även om många nog satt och höll tummarna för Nudie-rockarna Spiders.
José Gonzales får jättelång presentation – Kodjo och Tina battlar om vem som har starkast förhållande till honom. Låten som sedan kommer är ny och låter lite nyfrälst med körer – närmare bestämt slynkörer – fast jag vet inte jag. Är det här bra?
Jag frågar Josefin och hon tyckte det var rätt bra, fast hon är ju tjej.

Jag kanske har gått för många gånger nu men jag tycker inte årets gala hade den där lilla extra pulshöjaren – vare sig i produktion eller på scen.
Fan, här har man liksom sett Robyn tidigare år liksom..

Fråga som dröjer kvar i huvudet: Vad vill P3 Guld vara för något?
Om man vill vara fest för tittarna i SVT är man nog ute på tunn is – det är tydligt att man tagit in genusperspektivet och öppnat för smalare musik men vad säger tittarsiffrorna? Varför lyckas man inte sälja ut arenan?
Och är det nu tänkt att en flåshurtig proffspratare som Kodjo alltid skall vara ankare på galan?
Lite av charmen tidigare år var ju just momentet hur årets programledare skulle klara sig.
Galant som i Timo Räisänens fall, sämre i t.ex Kittys, men det hände i alla fall nånting.

Årets artist: Timbuktu – För livet till döden
Årets grupp: First Aid Kit – Stay gold
Årets låt: Knäpper mina fingrar (Remix) – Linda Pira
Årets nykomling: Tove Lo
Guldmicken (årets live-akt): Veronica Maggio
Årets dans: La Fleur – samlad produktion
Årets hiphop/soul: Linda Pira – Matriarken
Årets pop: Beatrice Eli – Die another day
Årets rock/metal: Crucified Barbara – In the red

P3 Guld 2015 leddes av Kodjo Akolor och Tina Mehrafzoon och följande artister uppträdde: Albin feat. DMA, Galantis, José González, Joy, Lorentz, Little Jinder, Linnea Olsson, Say Lou Lou & Lindstrøm, Silvana Imam & Marlene och Thomas Stenström.

Noterat från efterfesten på Park Aveny:
Alla pratar om att Ola Salo är där.
Sponsorsnubbar stryker omkring, stärkta av shots tar de sist till orda.
”Jätteintressant projekt på gång”. Ola lyssnar artigt.
Sen kommer det: ”är det okej om jag tar en selfie på oss?”
Dottern du vet. Frugan.

Gång på gång.
Ola Salo verkar vara en ytterst sympatisk människa, och en person jag gladeligen skulle stå bredvid på ett foto, vad det nu skulle vara bra för. Vad är egentligen grejen med att fotograferas med en känd person?
Blir man själv tuffare då?
Jag tänker dock på vilket jobb de här artisterna lägger ner, och som kanske inte syns i textspalter eller recensioner.
Hur de går till jobbet för att vara trevliga och bjuda på det där ögonblicket.
Utan några spritskandaler och thrashade hotellrum

Heder åt det.

Här är lite bilder och meningar från förfesten på Svenska Grammofonstudion.
Här är Jojomens intryck från årets P3 Guld

Uddevalla Sound står på solid ground: Nysläpp med Graveyard, Kvelertak och Heavy Tiger

2014-04-02 av ozelot

KvelertakUppstickaren Uddevalla Solid Sound lyckades med konststycket att arrangera en festival som inte var belägen i en storstad samtidigt som man gick jämt upp ekonomiskt, göra både publik och gästande artister nöjda med arrangemanget och få förnyat förtroende för 2014. Och det är inga dåliga akter som headlinar årets begivenhet: Laleh är en av Sveriges största (och bästa) artister, Timbuktu hyperaktuell i flera sammanhang och Melissa Horn och Hoffmaestro är inte helt obekanta.
Vad som skulle kunna få Göteborgare att byta stad för en helg är nog dock inte dessa namn – de går att se hemmavid och lite varstans – utan att man satsat på både ett reggae & hiphop tema och ett ordentligt rockupplägg.

Spikades alldeles nyss gjorde nämligen Göteborgs stora ambassadörer för mangelrock – Graveyard – som alltid drar stor och trogen publik. Men intressantast av allt är kanske Kvelertak. Gänget från den norska oljehuvudstaden förkroppsligar punk och hardcore men har injicerat en rejäl dos norsk black metal-tradition i dosen. Således har bandet gått bärsärkagång både nationellt och internationellt och sån här musik hittar alltid en stor skara publik som både är smal och bred. Kan tänka mig att många sätter sig på tåget till Uddevalla bara för att se dem.

Sista bandet i pressreleasen är hårt rockande trion Heavy Tiger. Jag tycker inte om att använda begreppet ”tjej-band” men det är ju ändå roligt att bandet består av tre tjejer i 20-årsåldern. Redan har de skaffat sig rejäl scenvana på de svenska scenerna men även i Spanien och England: ibland på egen hand men också i sällskap med storheter som SOOL och Dundertåget.
Influenserna kan härledas till allt från odödliga The Clash till glamrock. Lyssna själva vettja.


Klara namn sedan innan:

Laleh, Timbuktu & Damn!, Melissa Horn, Hoffmaestro, Syster Sol, Jakob Hellman, Nicole Sabouné, Heymoonshaker, Skilla, The Naima Train & Cavern People

Uddevalla Solid Sound 2014
29-30 Augusti
1 april, 2014
Tvådagars-biljett kostar 895 kr, endagars annonseras senare
Åldersgränsen för festivalen är 13 år.

Anton Kristiansson live på Yaki-Da

2013-06-14 av ozelot

antonPoprapparen Anton Kristiansson dyker upp med fullt liveband ikväll för en tidig spelning på Yaki-das livescen. På senaste albumet gästas han av prominenser som Timbuktu, Maja Milner och Per Hagman (!), och kanske får vi se ett gästspel ikväll? Vem vet.

Anton Kristiansson @ Yaki-Da
Dörrar: 20.00
På scen: 20.30 (ta det inte bokstavligt)
Fri entré till konserten!

*Let’s fuck this krönika in the pussy: Göteborg nonstop från P3 Guld

2013-01-21 av

Linnea Henriksson är årets artist i P3 Guld. Det tyckte den för den här kategorin mest effektiva fansidan på Facebook. Inte för att jag på något sätt vill missunna Linnea framgången – hennes glädje vid prisutdelningen var gripande – men gisslet med publika omröstningar riskerar i förlängningen dra ett löjes skimmer över den här typen av musikpriser.

Kanske är detta lite av ett feghetstecken när Sveriges Radio  låter lyssnarna rösta i alla kategorier – ett enkelt sätt att friskriva sig från fjolårets kritik om könsmässig obalans i både nomineringsfält och prishylla. 2013 såg mycket lovande ut på den fronten – de kvinnliga artisterna dominerade helt. Inte konstigt med artister som Laleh, First Aid Kit och Loreen bara för att nämna några har gjort ojämförbara segertåg i låtlistorna.
Men märkte vi av det när de sista rösterna var räknade?
Nja. När Kent vann pris för årets grupp blev jag…gick jag och pissade. Även om nu senaste albumet inte är det sämsta de gjort på länge kändes sorlet från rännan betydligt mer vederkvickande än nåt Åhléns-medley från Tunas söner.

Att däremot på något elitistiskt vis ifrågasätta Swedish House Mafias för pris i kategorin Årets Dans känns dock futtigt , särskilt när trion vare sig fick vare sig Guldmick eller glasstatyett för årets grupp. Vilket de inte helt orättvist kunde fått med tre utsålda Friends Arena bakom sig och stort internationellt segertåg. Men nog borde väl First Aid Kit fått något pris, och Laleh? Powerduon Icona Pop – som inledde liveshowen – premierades för landsplågan ”I love it” som blev årets låt (jag är inte mot det) men herregud – borde då inte årets bäst säljande artist Loreen fått det för Euphoria?
Dock gör hon en såsig powerballad live som låter hämtad ur b-sidan till Titanic – the Soundtrack. Men hon är cool ändå, Loreen.

I Göteborg gladde vi oss lite extra över att El Perro del Mar rodde hem Arets Pop för andra gången vilket i sin tur medförde att Ikons blev utan. Publiken i sin tur blev utan vare sig Perro själv (gravid, på satellitlänk), Kent (hade nån trott att de skulle dyka upp) eller SHM som nog är för stora för att plocka upp priset om de så hittade det på marken. Meshuggah fick pris istället för rockergunstlingarna Graveyard och jag är inte i stånd att bedöma det rättvisa i det. Meshuggah har ändå funnits i 25 år.

Liveframträdanden då? Roligast var Gnucci som skuttade fram på podiet på sitt oefterhärmliga vis där hon slutligen stötte på patrull i form av Timbuktu som alltid gör sitt live och är en sådan där fin kille som absolut alla gillar. Visuellt och sprakande, hoppas det även var det i kamerorna.
Kameraproduktionen styr ju naturligtvis mycket under en sådan här kväll, och det var ju lite trist att man fick se Icona Pops gig förrän låten nästan var slut – de gjorde större delen av framträdandet gömda i en båsliknande scenkonstruktion och kunde förmodligen bara anas av tevekamerorna eller publik precis rakt framifrån. Från pressplatserna såg man absolut ingenting.
Linnea Henriksson gjorde ett riktigt vasst framträdande förstärkt av evigt folkkäre Timo Räisänen som trivs på P3 Guld. Bänkkamraterna får något blankt i ögonen under Johnossi som framför en helt ny låt men vid det laget har jag sån träsmak och rastlöshet i benen att jag inte vill något hellre än att galan skall ta slut, vilket låter vänta på sig ytterligare något nummer.

Martina Thun och Soran Ismael då? Ja de uppträdde helt habilt utan jätteplågsamma manuspinsamheter som under fjolårets gala. Soran lever fortfarande rätt högt på SD-grejen och kan förmodligen dra skämt om det på firmafester en bit inpå nästa decennium, Martina kommer jag inte håg särskilt mycket av vad hon sa mer än att jag inte ville kasta ägg på henne, och resten har ni förmodligen redan läst i GP, Aftonbladet eller Expressen.

Annat noterbart från själva galan:
• Tityo skämtade om gruppsex – årets grupp *hint hint* – (som klipptes bort i tevesändningen) och någon annan om bajs. Det senare inte ett dugg kul.
• First Aid Kit gjorde en rolig rapversion av Subterranean Homesick Blues
• Tyckte det var rätt kändisfattigt i år.
• SVT och eftersänder galan men samtidigt sitter redaktörerna och Live Nation och livetwittrar ut resultaten för glatta livet. Mindre klyftigt kanske.
• Skönt att galan är tillbaka i Scandinavium igen – Lisebergshallen är för liten och blir stekhett under alla strålkastare.

Nytt för i år är även att förminglet ägde rum på Pustervik i stället för det kanske mer logistiskt lämpliga Brewhouse. Gästerna slussades förbi baren där vanligt folk satt och pimplade öl, och in i stora konsertlokalen där det stod burköl och färdigupphällt bubbel på några bord.
Nog för att jag föredrar Pustervik framför Brewhouse men man kunde nog faktiskt gjort det lite glammigare, till exempel genom lite hyggligt propert klädd servicepersonal som gick runt och fyllde på?
Lite inramning helt enkelt. Istället tog Red Top tillfället i akt att marknadsföra sitt kära ställe inför den församlade branschpubliken, innan projektledaren för P3 Guld på Göteborg & Co släpps på scen och påminner varför vi egentligen är där. Därpå spelar Kristofer Åström en låt live vilket osökt för tankarna till lördagskvällens huvudnummer på Woody West – vilket troligen ingen av de församlade gästerna kommer bevittna ändå då de förväntas vara upptagna av andra saker. Inget ont om Kristofer dock, den enda låten var grym. Men njae. Lite mer P3 Guld känsla hade man nog velat ha.
Därpå bussades gästerna mot Scandinavium vilket gav lite mysig skolresekänsla då många smusslat fickorna fulla av burköl som sedermera konfiskerades väl på plats på arenan. Buhu.

*Förklaring till titeln då? Ett av Sorans roligaste repliker som myntades av några av huvudpersonerna själva: Enligt uppgift skall Swedish House Mafia inför varje spelning yttra orden: ”let’s fuck this club in the pussy!”
Ödmjuka killar..


Imorgon skall jag berätta nåt om efterfesten.

Samtliga foton av Josefin Larsson. Fler bilder här

// Ozelot

Timbuktu på Avenyn

2009-12-19 av Goteborg Nonstop

Det ryktas att även Jason Diakité skall göra en Christer och lämna programledarmicken för en spelning i glasburen. foto: sr.seTiden är något oklar men sent ska det vara så du kan hinna dit. Även Promoe, Embee med flera lär dyka upp. Gå dit och stöd Musikhjälpens kamp mot Malaria under de sista skälvande timmarna. I skrivande stund har 3828531 kronor rullat in. Imorgon är de borta…

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-08-02

    GBG NONSTOP RED. har lätt beslutsångest. Det dödliga sarkomet är bortopererat tillsammans med livmodern men nu är det snart dags för cellgifterna. För säkerhets skull. Tänker på cellgifter dygnet om. För en vecka sen var jag helt på det klara att bara hänga på va Sahlgrenskas läkarstab rekommenderar. Har…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2020-03-17

Gud talade till mig genom denna gren, under denna gren talar jag till Dig. Vid Din sida nära havet anar jag skepp som lyfter. Vid Din sida nära havet känner jag skepp som kommer. Det står en brygga av guld på min jord, där väntar jag på Dig. Den bleka…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-05-22

Dr Bosanders lyckliga memoarer i pastellblått Det va en solig eftermiddag i mitten av maj Det började jummo vräfa zutonkel in das operahouse. En smal strimma av sol sken på levnadsexperten Barbarellas  ljuva lår och Dr Bosander spanade genom tystnaden i lägenheten efter ett skepp som tar sig genom tidsåldrarna…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-07-25

En liten näve havregryn En och en halv kopp vatten Täck havregrynen med vatten, rör lite grann Häll salt i Rör med fingret Hipp som happ Veganskt smör eller Nattljusolja ( bra för lederna och musklerna och huden) Ta mikron på medium Två minuter Låt stå en stund så det…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-28

Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr  och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna  men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...