Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Intervju med den shamanska komikern Tomas Halling över två kannor te

2018-12-19 av Chawki

Lördagen den 22 december kl.  19 ska Tomas Halling ha en julshow på Crippas Café. Att det blir en väldigt speciell Julshow är det inte svårt att lista ut. GBG NONSTOP gjorde hembesök hos Halling för att mjölka honom på info om julshowen och annat spännande. Att det pågick full aktivitet där  hemma var lätt att se, all sorts prylar överallt på ett inspirerande sätt. Vi slog oss ned i varsin fåtölj med tekannan påfylld. 

– Ska du börja att berätta lite om din julshow?

– Ja, det var kul, jag fick ju den av Crippa på Crippas café. Jag var inbjuden att showa på en Kalle Sändare-kväll där. Då tyckte Crippa att nu måste du komma hit och göra en egen show och så blev det så.  Han gillade alla mina konstiga figurer – Det här är ju jättesjukt, sa han. Så på så sätt.

– Är det en typisk julshow du ska göra nu då?

– Hehehehe! Nej,  det blir det inte, det blir en OJUL-show. Det blir crazyvarité. Jag kallar det för varieté nu för tiden istället för performance, revy eller cabaret. Jag tycker om namnet. Det blir massa crazysketcher och sånger av olika slag. Mina egna konstiga sorters texter. Som jag blandar med improviserade sketcher och sånger. Det ska bli improviserade julsånger har jag tänkt.

– Du har ju jobbat i många år nu och utvecklat mer och mer din egna stil och dina egna tekniker. Har du lust att berätta lite om hur du jobbar?

– Det ska både vara fritt och skrivet, förut var det mycket improvisation men nu blandar jag det. Men det ska behålla den här leken väldigt mycket. Kunna släppa på normer man bara kan. Det ska inte riktigt gå att förvänta sig vad det ska va. Men det ska ändå va nummer, inte bara flyta ut i en improvisation och se var den tar vägen, håller den inte BYT och så gå in i nåt annat. Så att det blir en rutschkana av det, TJOFF man glider i väg så här som en liten våg varenda gång va. Jag har ju hållit på mkt med improvisationsmusik och sånt men kände alltid att tar det inte vägen nånstans då ska man bara byta, det tuggas för mkt och det vill jag komma bort ifrån och så älskar jag cabaret och varieté. Det behöver ju inte vara poänger och gapflabb och sånt. Det kan gärna bli helt tyst när man kör ett skämt. Det gör ingenting. Ändå behålla denna SORT eller vad man ska säga. Blandningen av att det är nästan helt obegripligt och det kan va begripligt också, åsså kan man varva det med musik och nån slags humor. Det är sången,  musiken och komiken och att locka fram skrattet och att förundras som är det mest viktiga i mina föreställningar.

– Du jobbar ju oerhört mkt med scenografi också.

– Ja, det är jätteviktigt tycker jag, det kände jag alltid när jag jobbade med musik, det var nåt som saknades. Jo, man ska ta på sig nånting. Jag vill alltid göra det som när man är liten och springer in i garderoben och klä ut sig, att behålla den lite lekgrejen. Rekvisitan är jätteviktig för mig, jag är lite pryltokig där

en promille  av Hallings rekvisita

– Hur jobbar du fram din rekvisita och dina kostymer?

– Oftast ett namn, det kommer ett namn på nån figur. Gungus-näbbad Bubbelstrålfink. En av mina figurer, jag tyckte det lät roligt. Så ritade jag den. Jag gör dem som små teckningar eller ritar dem och sen tänker jag – Den här ska jag bygga. En karaktär, den som ligger bakom dig, diskhandskfrisyren och äggskägget. Jag satt här nere på en restaurang för länge sen med flera andra, jag bara bubblade där och så sa jag – Man skulle ha äggskägg och diskhandskar som frisyr. Åsså var det en terapeut där som sa – Nu räcker det. Då blev jag lite triggad, nähä du, den här ska jag gå hem och göra. Lite så kan det också va. Man säger nåt till någon när man sitter och pratar och det kan ge upphovet till att göra karaktären. Det är jättespännande, det bara finns där, har alltid funnits, på nåt sätt.

 – Du jobbar ju en del med återvinningsmaterial, kan man säga. 

– Jag hittar mkt. Jo det är nästan bara det ibland alltså. Man går på gatan och kan hitta grejer. En gång skulle jag göra en karaktär och ha en sköld, eller en rustning. Så skulle jag gå till Slottskogen, bortigenom där och så ligger det en jättestor NAVKAPSEL från en jättestor lastbil och den var ju precis vad jag skulle ha. Jag polerade upp den sen, jättesnygg, sådär silverartad. När man tänker på en figur, då kommer grejerna asså. Det är jättemysko. Man behöver inte springa och köpa dyra material.  Ibland gör jag det, som bubbelplast tex.   Det var lite svårt att hitta det, som inte är spräckt då va, det hittar man ju oftast –  emballage.

– Så ofta när du är ute och promenerar så letar du aktivt efter jobbmaterial.

– När man är igång med en föreställning är det så. Och det dyker upp.  

– Nu när du gör julshowen, var det nåt du hade planerat eller blev du ombedd att skapa en julshow.

– Nja, jag blev tillfrågad att köra en show, åsså blev det nu i december och då blev det en julshow av det. Så det var lite oplanerat att det skulle va en julshow, men det tycker jag bara är roligt. Lite sådär att man ger sig på det heligaste. Julen är ju så himla helig och så kommer det in alla möjliga konstiga figurer och sjunger och pratar om allt möjligt. Det kanske blir en improviserad julkrubba, kom jag på nu.

Tomas Halling och Stefan Falck när de var med i TV-serien Café Succé.

– Har du nåra speciella idoler?

– Ja det har man ju, Povel Ramel är ju en stor, har alltid vart och kanske lite mer än Hasse & Tage. Den engelska varieté teaterstilen, inte direkt Monty Pyton, men lite åt det hållet. Det vältaliga men ändå crazy. Inte för intellektuellt.  men gärna att det börjar ramla saker och sådär.

– Finns det nån nutida artist i Sverige som har den knorren ?

– Jag tror att han Dorsin har lite av det. Jag tycker att han är varm. Han har musiken, det lite crazy och samtidigt tänkvärda texter och det kommer mysko saker ur honom. Inte de här Grotesco. Det är en helt annan genre. Men just Dorsin, jag gillar honom. Finns det nån mer tro? Ja, Robert Gustavsson,naturligtvis. Galenskaparna.

-Har du nån manager, eller ?

-Nä, jag skulle behöva det. Jag vill utomlands och spela. En stor längtan att komma till England. Frankrike. Det skulle va jättekul. Jag är på gång dit.

– Hur skapar du de perfekta förutsättningarna för dig själv, att va så fri som möjligt i din konst? Har du nån speciell diet?

– Vad menar du? Diet?

 – Ja om du äter nån speciell mat för att bli mer kreativ? Eller har du nåt sätt som hjälper dig att va fri och skapande.

– Nä, det har jag inte faktiskt.

– Det kommer naturligt?

– Ja, det gör det. En sak har jag lärt mig. Att vara mätt. Det är väldigt viktigt för mig. Att inte va nån lidande konstnär. Den kan jag inte. Jag måste vara mätt och belåten. Jo, ordentlig frukost, det är viktigt. Sova ordentligt. Ja, då finns det lite knep. Jo, det är sant jag la ju om lite här, fick så ont i magen av kaffet. Opererades också och i samband med det kom det massa jobbigt.  Plötsligt bara magen dör liksom. Bort med kaffet, börja äta havregrynsgröt, det gör jag varje dag, magen har kommit igång jättefint. En riktigt bra frukost är havregrynsgröt och havredryck, inte MJÖLK. Sen kan jag gå igång.  Jag äter regelbundet. Väldigt viktigt. När man i uppe i nåt blir det så hett bakom pannan och det är inte bra. Man måste va mätt och ha vilat. En normal rytm.

– Tro eller spirituell strävan, finns det såna element i det du håller på med?

– Ja, det finns det. Det jag framför ska roa, underhålla, det ska finnas en STOR dos av glädje i det, det är inte alltid lätt att uppbåda det automatiskt, då undviker jag ämnen. Jag undviker tex personangrepp, våld, sex. Undviker de ämnena. Inget sådant. Det låter som att man inte gör nånting. Allt ska bara vara upplevelse helt enkelt.

– Du tänker att de ämnena stör den äkta glädjen?

– Ja de gör de. Det får man vara väldigt bra på. Jag är inte bra på de ämnena. Jag kan inte plöja igenom en tidning med allt elände för att vaska fram det där skämtet.

– På vilket sätt tänker du ett sex stör den fina känslan då?

– Det är ett laddat ämne, va.  Man får göra det på rätt sätt om man ska göra det, va. Att man antyder lite på ett skojigt sätt, det kan man alltid göra, för vi gillar ju det…Det är ju en del av oss. Man har ju såna känslor. Idag använder många sex i media på ett väldigt negativt sätt. Man använder könsord tex, Va ska man säga det för, alla vet väl va de har där nere, så att säga.

–  Du har det ju ganska stökigt här hemma, är det också viktigt för skapandet?

– Nä, det är det inte riktigt, det blir så när man precis ska ha en föreställning. Då är det en ateljé, en verkstad, köket är ju bara fullt avgrejer. Sen städar jag bort det  så fort det går. Så att det blir ett hem igen. Så jag har det inte såhär alltid. Det går inte riktigt. Man måste andas.

– Du jobbar alltid hemma eller?

– Ja, jag har ingen lokal.  Jag har inte råd.

– Vill du ha en lokal eller trivs du med att jobba hemma?

– Nja, jag skulle vilja ha en lokal. Det hade vart kul. Jag kan ju inte spela trummor här eller trombon. Jag spelar trombon ibland här, har sordinen, tut tut tut, lite grann sådär, kör i munstycket, så va. Gitarr kan man ju spela, men man kan ju inte hålla på å traggla för mkt, så jag skulle vilja ha en lokal. Där man har allting.

 – Får jag lov att fråga om shamanism? Du har ju hållit på med det i många år…hur många år?

– Ja, det har vart sen slutet av 90-talet, tror jag. Nu använder jag det mest för personligt bruk. Förut hade jag lite kurser, lärde ut grunderna i så kallad själsresa. För att man ska kunna få kraft, healing och rensning eller va det nu är, va. Och jag upptäckte ju faktiskt där sången ihop med trumman. Det kommer jag göra på julshowen. Då ska jag köra shamantrumma. För jag hittade ett isbjörnshuvud. Då blir det schamanistisk isbjörnstrumning. Det är ju inget konstigt med det. Det är ju bara roligt.

– Eftersom du har hållit på med shamanism så många år blir det väl en naturlig del av det du håller på med?  Du kanske har hållit på med det så länge att du inte ens tänker på det?

– Bra att du säger det för att egentligen ska de här små föreställningarna vara som en ceremoni, kan man säga. Det låter högtravande.Men en rolig sådan. Där man plötsligt flyger iväg och ger sig in i en annan värld, för det är ju det man gör när man shamaniserar. Då går man ju in i andra världar för att hämta kraft, för att hämta glädje, för att få reda på var själen har tagit vägen, Oj, där borta va den, jag måste få tillbaka detta. Och det får man ju tillbaka när man sjunger, dansar, när man roar sig utan de där hemska ämnena. Det är en liten poäng i att inte använda det.

– Så föreställningarna är reningsbad då, ett sätt att återfinna sig själv?

– Ja,  man återfinner sig själv och inom shamanismen har man dräkter, man tar på sig hjorthorn ochman tar på sig djurgrejer åsså här va. Bara för att va i kontakt. Och när jag tar på mig de här så blir det att man får kontakt. Jag har alltid undrat,varför har jag så mkt huvudbonader?

Är det känselspröt eller tentakler då?

– Ja det är det. Man förändrar sig utseendemässigt och mentalt. Lämnar den vanliga världen för att gå in i en annan värld. För att få information.

– Och det gör man genom huvet?

– Ja det är mkt så. Man reser genom träd upp genom kronor eller ner genom rötterna.

–  Finns det människor som kommit till dig efter showen och känt sig pånyttfödda?

– Det är lite så. Det var en kvinna som var på en grej när jag höll på och höll på och kom in i en improvisation, hon hade haft problem med bröstkorgen med mkt slem. Hon skrattade så mkt att det bara kom upp alltihop. Det bara löste sig. Spänningarna släppte. Det är lite vitsen, att släppa på prestigen, släppa på allt det där högtravande. Men att det ändå är ett djupt allvar i botten, för det är det.

Halling tar fram isbjörnshuvudet & shamantrumman

– Känner du att den typ av strävan kan kollidera med denna typen av värld, där man ska tänka mkt på karriär och pengar och berömmelse. Är man inte berömd är man inte bra, tjänar man inte pengar så är man inte bra. Har du fått slåss med det?

– Ja, senast idag. Jag har varit arg här idag. Det är jättesvårt. Speciellt när man är i en sån situation att man går på socialbidrag. Och när man ska slussas ut och ska ha en lön. Senast idag fick jag säga att pengar är inte min drivkraft. Det är det jag GÖR, och blir då genast arrogant behandlad. Är pengar socialbidrag då är det skämmigt, men är samma pengar lön då är det accepterat. Det är därför shamanism tex är så viktigt, man öppnar andra delar. Vad är värt nånting egentligen?

– Tror du att själen är hotad på jorden just nu?

– Ja, så är det, men som jag har lärt mig av det shamanska, den försvinner ju inte, den försvinner bara om man tror det. Den går bara och gömmer sig. Den går till ett ställe där det är lite bättre just nu. Om den är där för länge, det är då det börjar bli lite svajigt. Om man märker att det är så, får man hämta tillbaka sig. Det är stor fara just nu, men man ska inte bli orolig för det går alltid att reparera.

– Underbart! Jag känner att vi har knutit ihop säcken, vad känner du?

– Ja, absolut!



En hyllningskväll till Kalle Sändares verk och gärning en onsdag mitt i veckan

2018-08-25 av Johnny Larsson

Ett antal herrar beträdde scenen och läste dikter av Kalle.
Stämningen var avslappnad och gemytlig Kent Börjesson höll i det hela
o tog emot dikter via sms från Henrik Pihlén som höll sig hemma.
Crippa läste Herr Ohlin o Mats Yngve Mackan likaså.
Absurdism o språkförnyelse av bästa märke.
I andra set Läste Janne Cederlöf tre dikter utantill till publikens förtjusning.
Denna kväll avslutades med Tomas Halling i handmålad scenkostym o en egenbyggd rekvisita.
Han visade ett antal korta komiska gestaltningar på ett sätt som ingen annan gör vad jag vet.
Tex ”Flåsgåsen” ” Biltvätten” Tapetens sång” mfl..
Hans humorstil är helt unik med sin lekfullhet spontanitet o tvära kast,
den är också mycket visuell Det är alltid ett äventyr att se hans framträdande.
Håll ögonen öppna efter honom.
En fin avslutning på en show i Kalle Sändares anda.

Johnny Larsson

Ett hundra kul. Artisten och musikern Tomas Halling gästpoet på Gbg Nonstop

2018-05-07 av Chawki


Foto:Tomas Halling

Ett hundra kul.
Läs dessa ett hundra kul
så förändras ditt liv för alltid!!!
Om du inte känner något kul efter
ett hundra kul. Läs de igen och igen
och igen tills det blir kul. Om ännu inget kul
känns. Låt bli att ha kul då. Det kan ju vara kul ändå.
Lycka till!!
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Kul kul kul kul kul kul kul kul kul kul
Av skrattpoeten Hahihihito
One hundred fun.
Read these one hundred fun,
then your life will change forever!!!!
If you do not feel fun after that
one hundred fun. Read them over and over again and again until it gets fun. If nothing fun yet feels. Do not be fun then.It may be fun anyway.
Good luck!!
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
Fun fun fun fun fun fun fun fun fun fun
By the laugh poet Hahihito
On the picture. The laugh poet in his laughing. bag

Text: Tomas Halling

Cabaret Voltaire, Halling, Tistelö, Estrella Rydman & övriga

2016-02-03 av Chawki

Tomas Halling hängde en hel del på Brötz som så många andra bohemiska stilikoner
Bröderna Wartel, Ollikainen, Collins, Junoff, Conny Sjöqvist och givetvis trumpetaren Körnhall
Sen hade Tomas å jag ett lite samarbete, han va med i Café Succé som dadaistisk underhållare i orange kostym
och övertejpat ansikte
Strax efter Tv-programmet planerade vi att göra en festival tillsammans, men vi kom i luven på varann
eftersom vi hade olika åsikter om vad festivalen skulle heta
Tomas har så länge jag känt honom varit en otroligt självgående egensinnig konstnär, totalt kompromisslös
och hans föreställningar badar i hejdlösa mängder plast rör ord toner scenkostymer från outer space
ingen början och inget slut
såg en notis om att de ska va nån Cabaret Voltaire på 24 kvadrat på fredag
Halling är en av många inbjudna att fira Cabaret Voltaire 100 år
väcka liv i dadaismen 2016, värt ett försök
om jag minns rätt intar Mauritz Tistelö, Michele Collins, Estrella Rydman och hennes kumpan Jörgen Andersson,
nåra andra förtjusande gbgartister scenen på samma tillställning
med andra ord
kan va värt en titt

kolla in Halling –

nedanstående text om CABARET VOLTAIRE har jag hämtat från Wikipedia

Cabaret Voltaire är en soaré i Zürich som 1916–17 blev startskottet för dadaismen, en avantgardistisk och anarkistisk konstströmning.
Cabaret Voltaire, som låg inrymd i Restaurang Meiereis lokaler på Spiegelgasse 1, grundades av Hugo Ball och hans fru Emmy Hennings.
Övriga medgrundare var Tristan Tzara, Marcel Janco och Jean Arp.
Vid första världskrigets utbrott 1914 blev Zürich i det neutrala Schweiz i ett slag ett centrum för den europeiska intellektuella eliten –
otaliga konstnärer, författare, skådespelare med flera från det internationella avantgardet samlades i staden.
Det blev en tummelplats för manifestationer mot krig, chauvinism och gammalmodiga estetiska ideal.
I denna anda att vilja göra upp med allt det etablerade föddes Cabaret Voltaire, ”en lekplats för galna känslor”.
Cabaret Voltaire var en samlingspunkt för olika konstnärliga inriktningar.
Det kunde förekomma bullrig musik, samtidig uppläsning av olika dikter, bisarra danser,
groteska masker, eleganta kostymer och det hela var inramat av bilder av olika konstnärer.
Allt kunde pågå samtidigt som ett enda kaotiskt skådespel.
Den 15 juni 1916 gav gruppen ut tidningen Cabaret Voltaire och i den fanns
den första dokumenterade användningen av ordet ”dada” – dadaismen hade nått offentligheten.
När första världskriget tog slut och gränserna öppnades spred sig konstnärerna över världen och dadaismen slog rot i Paris, Berlin, New York och många andra platser.
På senare tid började byggnaden, i vilken Cabaret Voltaire låg inrymd, att förfalla.
År 2001 ockuperades det av en grupp konstnärer, som kallar sig själva för neo-dadaister, i protest mot en planerad nedläggning
De deklarerade att det var dags för dadaismens återuppståndelse,
och under en period av tre månader hölls många konstnärliga aktiviteter och event, öppna för allmänheten.
Den 2 april 2002 vräktes de illegala ockupanterna av polisen, men år 2004 öppnades byggnaden igen efter renovering med ett program fyllt av utställningar och event.

260505115

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2019-01-17

Glajdar in på Brötz onsdag kväll när Henrik Wartel & My Hellgren redan är igång med sin första duospelning nånsin. Hellgren i silver, sval och het som Grace Kelly. Hellgren smattrar och gnisslar försiktigt på cellon. Wartel håller tillbaka sin ryska passion med en fokuserad min och brillorna avspänt vilande…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2019-01-20

Träden smeks av vackra ögon som har sett glittret av tusen, små ljus vinka i natten & rosorna vid din barm vissnade just när helikoptrarna började att frysa vid noll punkten Marcel Tuores: Collage, Stefan Falck: Poesi

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2018-10-03

Det finns en mening Någon lyfter din börda Allt är här Nära, men ändå så långt borta Som solens strålar över det gåtfulla Pompeijis ruiner   Andreas min svarte broder Gå stolt som du alltid gör   Jag har ett nytt namn på min älskling Ulligulli   Bengt-Ove Gabadin Den…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2019-01-17

Primadonnan vill sälja sin bandoneon som är värderat till 75000 kronor av en värderingsman i London för tio år sedan på Park Aveny Hotel. Instrumentet är från 1924, tillverkad i Argentina, levererad till köpare i Berlin. Primadonnans pappa köpte denna bandoneon i Berlin samma år 1924. Instrumentet är pärlbesatt av…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2018-11-04

Teckning: superfreakbaba Detta kulturtempel inryms i ett gammalt vattentorn uppe på Gråberget. Jag hade aldrig varit där förut utan kom klättrandes uppför branten från baksidan, helt fel håll. Det var en rejäl strapats att utföra… Vi var ett gäng som blev insläppta av Jorge Alcaide som ordnar spelningarna i denna…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2018-04-09

vi vann jag och uli lillhagen jämnad med marken ett liv i skräck ettliv utan hopp ett liv utan nåd ett liv i gemenskap med andralikadana så fusk tortyren jag skrattar rakt i ansiktet döden tarjaghellre än det för vi vann jag och uli vi vann

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...