Personligen tycker jag att Dregen är extremt het fastän jag är hetero. Hade jag inte varit så jävla hetero så hade jag velat ligga med Dregen. Faktum är att – trots att jag tycker att tatueringar är tattigt – ofta framhäver just Dregen som exempel på folk som passar i tatueringar.
Dessutom pratar han så sympatisk småländska och gillar att fiska på sin fritid.
Dregen.
Det är svårt att tycka illa om Dregen. Man skulle till och med kunna säga att han är folkkär. Han skulle kunna ställa upp i Lets Dance. Och Nygammalt, troligen skulle han vinna.
Med alla sina tatueringar och kärlek till djur och natur.
Han skulle kunna berätta om den första abborren han metade upp, visa upp sina tatueringar.
Given tittarsuccé.
Titta där är Dregen! Han är hårdrockare! Han har tatueringar!
Får jag också en, Mamma?
Min egen kärlek till Dregen började väl runt 1994. Jag tror han var med i Tryck till eller nåt, det hade i alla fall med ZTV att göra. Jag blev kär. Sådär heterokär man någonsin kan bli i Dregen.
Ville skojboxa honom på axeln. Hans tatuerade axel, säkert nån cool döskalle där.
Det hjälpte inte att han kunde spela instrument, hade långt svart hår och var häftig.
Kärleken till Dregen bara fördjupades ändå.
Härom månaden vänförfrågade jag Dregen på Facebook. Han har jättemånga Facebook-kompisar, men jag tänkte att han och jag också kunde bli det, vi också.
Han skulle säkert gilla mig med, tänkte jag, och tryckte glatt på ”bli vän med” knappen.
Jag fick ett ganska snabbt svar. Jag fick nobben.
Dregen ville inte bli vän med mig. Han hänvisade mig till sin Fansida istället.
Sa att det nästan var samma sak, som att vara vän med honom på riktigt.
Jag tryckte nog på gilla. Men det ÄR inte alls samma sak som att vara kompisar på riktigt, med Dregen.
Jag får aldrig höra Dregens innersta hemligheter.
Aldrig se hans heavymetaltrimmade tatuerade armar. Aldrig se hans manliga erekta bröstvårtor in-person.
Aldrig låna hans gitarr, och spela Maria går på vägen.
Aldrig skojboxa honom på axeln. Aldrig höra hans vänskapliga småländska i örat.
Istället får jag bara betrakta Dregen som fenomen, utifrån.
Nu är jag riktigt ledsen. Hej då.
