Sofia Härdig är sällan på Gaffas eller Sonics omslag och är inte jättekänd för den breda publiken. Men efter tio år i branschen tillhör hon dem som uteslutande lever på sin musik och har samlat på sig en stor internationell fanbase, inte minst i Asien och USA där hennes elektroniska ljudvärld har ett starkt fäste. Albumet Norm of the locked room släpptes i december, och onsdag 27 februari släpps andrasingeln Streets. Vi tog ett snack med ständige musikaliske följeslagaren John Essing.
Hej John. Kan du berätta lite kort om dig själv, och hur det kom sig att du började spela med Sofia?
– Jag är från Stockholms södra förorter och har spelat olika instrument sedan jag var 11, numera är jag verksam i Bob Hund, Chesty Morgan och Sofia Härdig + lite olika improvisationskonstellationer. Har även släppt mitt första egna album i September tidigare i år.
– Sofia träffade jag på under musikaliska omständigheter bl.a på Restaurang Kvarnen i Stockholm för längesedan. Jag tyckte att hon gav ett starkt och ovanligt intryck, och sen blev det naturligt att till slut börja spela och arbeta med inspelningar tillsammans.
Jag har uppfattat Sofia som en ganska autonom person, ja nästan på gränsen till autistisk, när det kommer till musikskapande..
– Ja..?
Jag menar, det är väl lite konstigt att mitt under ett samtal märka att hon försvinner iväg i tankarna och istället lyssnar på någon trasig cylinder i en färjemotor och börjar sjunga till den..
– Konstigt? Det enda rätta, säger jag… jag är likadan!
Du har ju medverkat i flera av Sofia Härdigs olika projekt sedan 2003 fram till senaste skivan the Norm of the locked room (release 5 december 2012) samt även producerat. Hur skulle du beskriva lite flummigt den musikaliska utvecklingen fram till nu? Det man läser sig till på nätet vittnar om en slags utveckling mot mer traditionell rock-sättning men med elektroniska inslag..
– Sättningen kan man tycka kanske lutar åt det mer traditionella ”rock” hållet. Men själva musikskapandet, arrangemangen, och ljudlandskapen tycker jag har börjat mer och mer att söka sig nyfiket och prestigelöst efter nya okända marker.
Sofia Härdig verkar ju ha majoriteten av sina fans utomlands, bland annat Asien. Vilket är det konstigaste stället ni spelat på?
– Det konstigaste har jag ännu inte sett, men det var extra kul när vi var i New York ett par veckor och drog omkring och spelade på olika småställen…
Vilken egenskap talang hos dig rent musikaliskt tror du Sofia drar mest nytta av? Och tvärtom, vilken egenskap hos henne inspirerar dig?
– Hon kan kasta in mig i de mest olika omständigheter i olika låtar och städer med mina bongos, gitarrer och oväsen, det blir alltid något nytt. Jag i min tur får möjlighet att kasta en stökig dimma
runt Sofias mörka repetitiva gitarr och hennes känsligt starka röst och texter.
Sofia befinner sig ju ganska mycket på resande fot vad jag förstår. Hur är hon som resesällskap? Organiserad eller oorganiserad? Tappar bort flygbiljetter eller bandets lilla ordningsman?
– En mix av allt detta!
Om man skulle bjuda Sofia på en vettig dejt med middag och någon annan aktivitet kanske, har du några tips? På mat, dryck och vad som kanske får henne på gott humör?
– Lura med henne på vietnamesisk restaurang i Berlin, och sen ner i replokalen med Einstürzende Neubauten för en nattlig session…
Hur ser de närmaste planerna ut nu, utöver releasefest och spelningar?
– Vi ska försöka hitta ett tillfälle att spela in med hela bandet så fort det går, det låter väldigt varmt och farligt om oss just nu.
Sofia Härdigs album Norm of the locked room släpptes 5 december.
Lite historik:
• Sofia Härdigs karriär tog fart kring 2003 under en turné i New York på klassiska ställen som CBGB och Arlene’s Grocery.
• Året efter tilldelades Sofia både STIM stipendium och konstnärsnämndens arbetsstipendium för sin musik. Samma år ägnar Spaniens största rocktidning Rock Sound ägnade ett helt uppslag åt hennes musik.
• Albumdebuten med bandet The Needles kom 2005 under namnet The Storm In My Head, som fick god uppmärksamhet i svensk radio samt spelades även flitigt på radiostationer i USA och Europa.
• Soloskivan The Need to Destroy kom 2006, med sexig electronica, tunga dansbeats, malande gitarrer och hotfulla industriljud.
• P2 Monitor gjorde en intervju med Sofia i Berlin 2008 och under hösten sändes en timmas lång special om hennes musik. Uppföljaren Dream blev vald till en av Top Ten Of The Year i den amerikanska tidskriften Playback och även utsedd till en av årets bästa skivor av Per Svensson i Sound of Music
// Ozelot