Söndagmorgon på Nordiska Folkhögskolans frukostbuffé:
– Aha…å vad ska du hitta på idag’råh?
– Jag ska åka på loppis tänkte jag.
– LOPPIS?!
– …ja?
– Tsss…
Kändes inte som någon vidare bra idé att fortsätta den där diskussionen med örebroaren, så jag käkade upp min youghurt och klunkade ned apelsinjuicen för att sedan packa väskan och lämna Kungälv för ett slag.
En liten parantes, Kungälv är fantastiskt fint. Utsikten från Kärleksstigen (hör bara – det är en upplevelse att bara checka in på Facebook och Instagram på ”Kärleksstigen”. Too good to be true!) är en oslagbar.
Truckstop Alaska hade bjudit in till ”vårloppis och backluckefest”. Det var mer än längesen jag var här senast. Tror det var när duon Trummor & Orgel lirade förra sommaren.
Den här loppisen har varit flera gånger förr, och lika många gånger har jag tänkt gå på den, men… det har aldrig blivit av – fram tills nu.
”Flexibelt är ordet för vad man får sälja.” stod det på evenemanget på Facebook, och ohja – nog fanns det både det ena och det andra att fynda. Skivor, kläder, smycken, nycklar till Bertil Svenssons förråd (jäkligt snygga var dem också, var nära på att köpa dem faktiskt), hattar, brödrostar, rullskridskor, virkade förkläden, böcker och…allt annat däremellan.
Ur högtalarna spelades skränig garagepunk varvat med Eddie Meduza.
Jag älskar loppisar som spelar ”Fånga kräftor och lägga i en balja, balja…”.
Borde vara så överallt. Fan vad bra den låten är.
Truckens betalningsmetoder var intressanta.
”Pruta tills du skäms!” sa en tjej till mig när jag stod och valde mellan ett par smycken jag såg hos hennes stånd.
En kille kommer förbi och får syn på ett par fjäderörhängen.
”Vad ska du ha för den?” frågar han och pekar på den ena utav dem.
”Fem spänn!” svarar tjejen.
”Okey… Men döh, jag tar båda!”
”Okay, det blir fem spänn!”
”För båda?”
”Ja?”
”Näej fö faen, så kan vi inte ha det. Jag prutar upp då. Du får tio för båda!”
Fred och kärlek rakt igenom, det gillar vi.
Jag är ganska dålig på att pruta. Eller, ganska – jag är skitdålig på det.
Jag hittade ett par smycken jag ville ha, ett halsband respektive ett stort armband.
”Jag vill ha det här!” sa jag och plockade på mig sakerna.
”Hmhm…40 spänn?”
”Okej.”
No more. Hon var säkerligen beredd på att jag skulle pruta ner det, men…heh, näe. Jag vågade inte.
Fast å andra sidan, när jag sedan öppnade det ena armbandet som var väldigt noga paketerat såg jag att det kom från Topshop. Prislappen satt kvar.
164:-.
Kändes ganska OK att betala 40 spänn då.
Musiker, DJ’s och klubbarrangörer trängdes mellan borden. Bland annat Graveyard’s trummis Axel Sjöberg som är nybliven farsa fanns i vimmlet av folk. Han försökte ta hand om en halvt galen och pigg unge i sin flickväns famn. Det var fint tyckte jag.
Även Hanna Andersson från radioprogrammet Christer i P3 stod i ena hörnet av lokalen och gosade med en liten hund.
Återigen, fred och kärlek.
Den här lilla tjejen var väldigt fascinerad utav de blommiga dörrknopparna. Det blev tyvärr inga sådana för henne.
”När vi bor i en fin liten stuga ute på landet kan vi köpa sådana…”
sa hennes mamma och klappade henne sådär förstående och mammigt på axeln.
Så, en fin vårdag på världens finaste Truckstop Alaska.
Kolla in deras Facebook-sida och anmäl dig till nyhetsbrevet för att se vad som händer härnäst.
Och, för allt i världen – är du där måste du käka deras falafel. Dör godhet- och mätthetsdöden över den.
Fred och kärlek, puss och kram!
Mvh Josefine
