Hisingen är Sveriges fjärde största ö. Den största är Gotland, den andra Öland och sedan Orust. Men i en kategori vinner Hisingen solklart. Det finns fler sunk-krogar.
Demonkrönikören Stinis på nästgårdsbloggen har besökt några av Hisingens mer ljusskygga etablissemang:

Vi bestämde oss för att utforska vår närmiljö och faktiskt gå in på de där ställena en passerar varje dag. Vi letade efter sunkhak.

Det genuina, oförändrade, ruffiga, mysiga, slinta, välanvända, lustiga och annorlunda. Ställen som blivit kvar fast området runt har ändrats, som inte bryr sig om ljust och fräscht, finöl och ”att locka gäster”…
Granne till tex nya Kvillebäcken med sina betongblock av dyra lyxlyor står de enkla haken kring Wiesel och Kville som en intressant kontrast och förankring till verkligheten.
En fredagkväll kl 18 var det dags.

För att utvärdera sunkhaken använde vi ett formulär där sunket bestämdes enligt olika parametrar:
• Inredning
• Service
• Ölkvalité
• Musik
• Klientel
• Sunkbonus

På skalan 1-5 där 5 poäng betyder mest sunk, alltså mest udda och charmigt, och 1 poäng är ett nyrenoverat aptråkigt ställe utan själ.

Det är lurigt att leta sunk, en får ibland leta noga. Det var grymt kul att se ställen med nya ögon och värdera vad sunk innebär. Vi var runt 18 pers när vi började och peakade på 25 i mitten av touren.
45 min per ställe var målet, en kvart för uppdrickning/kisseri/transport

Vi valde ut 6 hak med start på Vårväderstorget för att avsluta runt Kville:

Vår krog och bar, Vårväderstorget
Florens kvarterskrog, Eketrä
Ichiban, Wieselgrensplatsen
Whoopsie Daisy, ”
Tropicana, Kvilletorget
Kvilles Pastahouse, ”

Ursprungsplanen var Kville biljard och Ada’s båda runt Kvilletorget men Kville biljard hade entré på 20 spänn och Adas skulle enligt rykten vara dötrist och stänga tidigt, så vi bytte ställen mot de två sista.

1. Vår krog och bar. även kallat VKB
Lokalen ser rätt ”normal” ut. Mörkt trä och pizza. Men kikar man noga tittar viss sunk fram. Det är galon på stolarna. Ett helt gäng jack vegas-maskiner står längs väggen och några spelar.
Stor stark serveras i repigt glas. Månadens öl är ett kap: 5,2 procent och en halvliter för 48 spänn!
Vi frågar när ”månadens öl” brukar bytas och får svaret ”vartannat år” vilket höjer poängen ytterligare.
När jag går på toa möter jag en man på rullator som värmer sig utanför toaletterna, han rosslar vänligt något ohörbart när jag går förbi.
Det är några fler gäster på haket, men de håller sig för sig själva. En ordningsvakt chillar vid kassan.
Enligt ryktet ska det vara disko någon dag i veckan, fast det finns inget dansgolv direkt.
Det skulle man vilja uppleva!
Även punkspelningar har hänt säger några i vårt sällskap.

2. Florens kvarterskrog.
Vi möts av en glatt tjoande man utanför som tycker vi ska ta foto på krogen och lägga upp så att vi minns att vi varit där. Det är just vad vi ska göra.
Florens ger en smula kallt intryck. Men spegeltavlorna och den rustika ”konsten” lättar upp lite och höjer inredningsbetyget något.
Förutom oss är det ca tio stamgäster där och ett par som äter pizza. En i vårt sällskap träffar sin svärmor.
En annan blir utvisad och får lämna sin systemetpåse utanför och sen komma in igen.
De spelar 80’s musik och höjer när vi satt oss.
+ Två (2) jackvegasmaskiner men ingen som spelar. Borden är härligt klibbiga och ojämna och toaletterna luktar ordentligt av doftblock. Ölen är oklanderlig, kall.
– Sunkminus – de har Staro på tapp.
! Vi filosoferar: men hit skulle man kunna ta sin svärmor, eller? Men kanske inte som förstahandsval, varför?

3. Ichiban. Även kallat Hyllan.
Redan vid ingången får vi upp förväntningarna! En gäst på haket hajar till och utbrister: Oj! Det kommer folk!!!
I baren måste de gå och byta tunna till ölen när det kommer så många samtidigt och flera får visa leg.
35 spänn för en Falcon, check! Vinet serveras från boxen rätt i glaset, enkelt och snabbt. Mycket praktiskt!
Jag pratar med en stamgäst som undrar vilka vi är och vad vi gör.
När hon hör att vi varit på VKB frågar hon om det var många där?
Hon anser att det är för mycket 25åringar på Andra lång. Jag nickar igenkännande.
Det är bäst på lokala hak, fastslår hon med kännarmin.

+ Inredningen är fantastisk! Vi får bästa bordet, i hörnet med regnig utsikt över Hjalmar Brantings-leden.
En ledsen palm betraktar oss och spralligt sydda chilifrukter i färggrannt tyg dinglar mot väggen.
Takfläktarna trivs med kinalamporna och när vi tittar närmare upptäcker vi att stolarna har kjolar!
Borden har dubbelduk, ett lager är av silver….Ett trivsamt sorl av kina-muzak lindar in oss i sunk-lycka.
Det blir nästan för mycket och vi nyper varandra i armen.
+ En i vårt gäng står och fixar sig vid spegeln på damtoan när nån kommer ut från toan och hoppar till och utbrister: ”Va rädd jag blev! Jag har aldrig sett nån annan där!!” Toans dörr är ett gulligt hemmabygge.
– Stänger kl 22 redan! Tyvärr.

4. Whoopsie Daisy.
Energiska av sunklycka dräller vi vidare till nästa hak.
Första intrycket: frääääscht. Renoverat. Avskalat. Vanligt.
Stor stark är god, kall Spendrups.
Besvikelsen rinner över oss.
De säljer även weisse, sleepy bulldog och annan finöl på tapp. Ingen sunkpoäng alls.
Stamgästerna tittar upp från kliniskt rena bord och plattskärmar visar sport överallt. Inga jack vegas-maskiner!
En stamgäst säger ”ja först när vi kom tänkte man, varför kommer dom hit och stör, men sen kände man att det var ändå okaaj.”
Han refererar även till icke Hisings-bor som ”fastlänningar” En poäng där!
En i vårt sällskap frågar om man får dela ut minuspoäng?!
När de drar igång och spelar rövhouse känner man att det skulle kunna vara ett sidohak till Avenyn. Nya hipsterstället för ”det nya Hisingen”?
Vi skyndar oss därifrån, detta var för mycket av ljust och fräscht, inte vad vi letar efter!

5. Tropicana. Även kallat Troppan.
Efter kort diskussion skippar vi Kville biljard. Inträde och grejer, nej tack!
Troppan ger första intrycket lovande! Stor stark är Åbro för 30 spänn! De har även happy hour med jäger och bärs för 70 spänn innan nåt klockslag. Värt!
+ Enkelt hak med lite diffus inriktning. Landtingsbeige på väggarna. De visar trav i regn på teven.
+ Några spelmaskinger tronar i hörnet. I halva lokalen är det heltäckningsmatta. En i vårt gäng blir inbjuden till en revy på Backa kulturhus!
+- När vi går ut och röker får vi reda på att en i vårt gäng blivit utsatt för ett stöldförsök. En kille hade böjt sig ner och låtsas klia sig på benet och samtidigt trevat i jackan på stolen och när vår vän frågar Vad gör du?! säger killen Vadå vadå inget! Jag betalar för allt ert vin!! och viftar med en tusenlapp och lämnar sen stället.
+ Klassisk sunkpoäng där!
+ Billigaste stället, värt att minnas!
Stänger kl 1.

”Troppan”

6. Kvilles pastahouse.
Jag beställer tre stora stark à 41 kr styck. Vid det här laget är det lite svårt att anteckna och hitta fokus.
Gänget är dock på gott humör!
Gardinerna är sött uppbundna med ett snöre. En av våra vänner får lyssna på livshistorier från stamgästerna vid baren.
Jag i min tur får lyssna på en lirare som brukade dejta Lena Nyman back in the days – Hon kunde minsann varenda rad i all den där texten i manuset hon skulle lära sig!
Jag nickar instämmande.

Detta var sista ölen för touren och stekpannan är fortfarande med oss!

Resultatet av Hisinge Sunkhak Tour:
Ichiban: 20,4. Hurra för vinnaren!!!
Tropicana: 19,2.
Florens: 17,5
Vår krog och bar: 15
Whoopsie: 12,8
Kvilles Pastahouse: 11,2

Segrarens lysande kinastjärna på himlen: Ichiban på Wieselgrensplatsen!
Nån sa ”jag vill flytta hit” och vi var överens om att vi måste gå dit oftare!

Så ta chansen nu, upptäck sunkhaken! Den äkta sidan av Hisingen!

Mer sunklycka på bloggen Dom får aldrig mig