Jag saknar kärleken så hårt i mitt liv att jag uppfinner den, på nytt, om och om igen som en strindbergsk äktenskapsmäklare. Eller Alkemist: Det skall inte funka, och det gör det inte heller.
Men kanske? Kanske denna gång? En ärrad boxare på väg mot sin nemesis, den där storstilade comebacken.
Den sista hjärncellen som skall slås ut.
Blodet som silar mellan tänderna. Bara för att få det tyst.
För att få det tyst i skallen, eller tyskt? Tyska leken?
Vaknar av att jag drömde, det bör vara tvärtom. Men det är med ett leende, som jag har träningsvärk i ansiktet över, som en påminnelse. Får massera bort det, det var bara en dröm.
En simpel jävla bonddrängs dröm om pigan.
Jag är inte arg på någon, har mestadels mest positiva saker att säga om relationer i det förflutna, men efter några månader utan hud blir det kallt.
Abstinens. Cold Turkey. The Shakes.
Det är inte så mycket det att jag vill få ömhet, utan bristen över att inte få GE ömhet.
Den lilla hårlocken och vika den bakom ditt öra, när du sover, vem du än är.
Salivdroppen i din mungipa medan du drömmer. Svettdropparna i din korsrygg när när när.
Din grumliga mun en söndagsmorgon.
Det gör så ont. Ont som hos den gamla eken, som inte känner när man slår in spikarna.
Bara när man drar ut dem. Bänder ut dem med rostiga verktyg så det knarrar i märgen.
Hur eken jämrar sig, vrider sig bort, utåt.
Tittar ut över havet där ett vikingaskepp ser över sina sårade, halta och lytta. En krona av brons, smaragder och rubiner som sjunkit till havets botten, vilar på gråberg nu.
Eken vill ha utsikt mot havet.
Jag gick med i Tinder, vette fan varför, kul grej (låtsades jag) fastän det var blodigt allvar.
Fattade ingenting, men, så kanske? Åtminstone en som inte satt i en kanot eller hade en mountainbike på huvudet.
Förresten: Är en kanot en subtil omskrivning för något, som hip hop-slang?
Frågorna hopas, reveljen hörs tuta från skyttegravarna.
Är jag värd att älska, finns det någonting att ens tycka om hos mig, en jävla stutabock i tillvaron, vars senaste åtkomst till förtroligheten lämnade mig fullständigt skövlad på tilltro till människosläktet.
Pling, säger Tinder.
Pling pling, vad är det för jävla ställe egentligen. ”Ligga-app” sa någon.
Hmm, ligga app som i den där oanvända kondomen i plånboken som tonårskillar gärna ”tappar” så att alla skall se det?
Som att man skall ha den på mobileo, för att visa att man ”hänger me”?
Jag läser villkoren. Alla skall se glamoråsa ut på första bilden, sedan kommer ongarna på tredje.
Ett helt alfabet av diagnoser stämplade i pannan: ”Ta hand om mig”.
Ofta skall det då varas seriöst. Enbart seriösa förslag. Seriöööösa relationer.
Tro fan det, om man nu skall få de illbattingarna kring halsen så är det nog bäst att du skriver ett kontrakt innan.
Det är väl bara folk som inte kan få ligga annars som skriver enbart seriösa förhållande. Det kan väl ingen veta?
Tyvärr Kevin, nån annan får tälja din pilbåge.
Man kan väl inte bli seriös med någon innan man knullat eller? Är det nån jävla brevroman från ett disigt Marienbad vid sekelskiftet, innan senapsgasen rullar in över slagfälten och adjutanten deserterat?
Jag klickar frenetiskt på allt jag hittar, och hittar mitt ex. Bad idea.
Plötsligt blir jag full i skratt, tittar upp från min tinder-app på min spruckna lilla mobilruta och där sitter en tjej som har en väldigt rolig backhoppningsnäsa.
Ni vet en sådan där som tar ett liten sista extra krökning på slutet, för att slunga stackaren ut i det stora intet så länge som möjligt.
Tänker att hon är en sådan som enbart är ute efter seriösa förhållanden.
En backhoppare som glömt att fästa ena bindningen.
Matti Nykänen fast som loverboy.
Är det det jag är?
Matti Nykänen som loverboy.
Jag vet att det går över, det följer sin förutbestämda orienteringsslinga. Ser mig själv snett ovanifrån, haha vad är detta!?
Tinder säger att jag inte har några mer i min närhet, men kan ändra min utgångsposition.
Jaru, kanske det du.
En kommentar på Matti Nykänen som loverboy