Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Anders, jag och hans 23 andra kvinnor. Filmrecension

2018-05-24 av Chawki


Foto: Katriina Makinen

Dokumentär
Regi: Nahid Persson
Premiär fredag 25 maj kl. 18.30 på HAGABION

Nahid Persson är filmaren bakom dokumentärerna Prostitution bakom slöjan, Fyra fruar och en man och Drottningen och jag. Nu har hon gjort en ny dokumentär om hennes kärlekshistoria med en man –Tennisstjärnan Anders Rosen.
Anders, jag och hans 23 andra kvinnor heter filmen.
En fantasieggande titel som väcker nyfikenhet.

Redan innan pressvisningen drar snacket igång. Jag hamnar i samspråk med två herrar i trappen till bion.
Jag säger att jag är undrar hur huvudpersonen orkar va med 24 på samma gång.
Den ena snubben svarar:
– Äsch, de är enkelt, ät bara dadlar och valnötter.
Hans polare säger:
– Det intressanta är väl hur HON lyckas få en exklusiv relation med honom?

Nahid Perssons får kontakt med Anders Rosen på Tinder. De träffas och allt är fantastiskt tills hon fattar att han har andra kvinnor också. Det visar sig va 23 stycken. Många av kvinnorna har känt sig utvalda och tänkt att Anders är mannen i deras liv, då han är generös och säger vad folk behöver höra för att må bra. Han kallar detta för ”samhällstjänst” med ett leende på läpparna.

Nahid blir mycket besviken men bestämmer sig för att göra en dokumentär om det hela
och Anders ställer upp.
Dessutom städar han, går ärenden och lagar god mat. Och går med på att försöka ha en seriös relation med Nahid. Nahid får Anders att klippa med de andra damerna och gå terapi för sina tvångsmässiga otaliga kvinnoaffärer och för att finna sin inre styrka. Den styrkan som Nahid redan har, som gör att HON alltid hamnar i relation med svaga män som behöver hennes intelligens och kurage. Eller är det hennes sår som uppenbaras i form av osäkra män?

Både Nahid och Anders låter sig blottas totalt i filmen i sina försök att skapa en stabil relation på väldigt skakiga grunder. Jag får tacka både Nahid och Anders att de ville bjuda på sig själva på detta självutlämnande sätt. Båda visar sig med tillkortakommanden – rädsla, självutplåning och egoism.
Och kärlekslängtan.
Nahid avslutar filmen med orden:
Det jag har lärt mig av att göra denna filmen, är att vissa människor inte KAN förändras.

Undertecknad undrar då om hon syftar på Rosén eller sig själv?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.

Chawki

Uppdaterad 2020-09-03

  Hej alla läsare, ni vet redan att jag bestämde mig för att ta en paus från mitt skrivande av krönikor och annat här på GÖTEBORG NONSTOP eftersom jag ska genomgå en cellgiftsbehandling närmsta halvåret och behöver spara mina krafter till det äventyret. Nu har senaste veckan varit så udda…

Läs Chawkis blogg...

Nina

Uppdaterad 2018-04-01

Du stillnar död i min snömun, så lik en katatonisk lem, en urtagen av barmhärtighet sederad. Ett sovande trapphus, ett bortglömt dike, rännsten. Eldhärjad och bar rör jag mig mot tornet. Det lossas och lassas, besviket hänger brösten, vissnade, torra. Jag är tre dagar sen, allt skall brinna. Det som…

Läs Ninas blogg...

Tuores

Uppdaterad 2020-03-17

Gud talade till mig genom denna gren, under denna gren talar jag till Dig. Vid Din sida nära havet anar jag skepp som lyfter. Vid Din sida nära havet känner jag skepp som kommer. Det står en brygga av guld på min jord, där väntar jag på Dig. Den bleka…

Läs Tuoress blogg...

Stefan Falck

Uppdaterad 2020-05-22

Dr Bosanders lyckliga memoarer i pastellblått Det va en solig eftermiddag i mitten av maj Det började jummo vräfa zutonkel in das operahouse. En smal strimma av sol sken på levnadsexperten Barbarellas  ljuva lår och Dr Bosander spanade genom tystnaden i lägenheten efter ett skepp som tar sig genom tidsåldrarna…

Läs Falcks blogg...

Primadonnan

Uppdaterad 2020-11-08

  Vi sitter i salongen och det är nästan fullt på Göteborgs Dramatiska Teater och ljuset släcks ner. Jämte mig sitter Johannes Nyholm och hans kompisar ( som känner Linda Spåman). Det blir mörkt och med penna och papper såg jag inte mkt av vad jag skrev. In på scenen…

Läs Primadonnans blogg...

Johnny Larsson

Uppdaterad 2020-02-28

Här kommer några rader om Brötz den 19 februari. i första set så äntrar Ferdinand Bergström från Oslo scenen för att spela solo på gitarr  och det gör han på ett briljant vis, han är tekniskt driven och snabb i fingrarna  men det känns aldrig som ett onödigt uppvisningsspel utan…

Läs Larssons blogg...

KakaDua

Uppdaterad 2019-03-08

När politikerna i riksdagen gick i biologisk kohort och började dela ut skattepengar till aktiemarknaden utan omvägar genom det nya pensionsystemet och vi alla fick oranga kuvert då var det så att jag försökte hålla fast lite det gamla genom att delegera det jag kunde tillbaka till staten genom räntepapprena…

Läs mollers blogg...

Wheeler

Uppdaterad 2018-02-23

På Folkteaterns facebooksida går det att läsa i en kort intervju hur Pelle Ossler tycker tystnaden är det bästa ljudet. Det är just i den tystnad som kommer efter en ton som ger just den tonen sin karaktär. Utan tystnad blir tonen en konstant företeelse, något oändligt som aldrig tar…

Läs Wheelers blogg...

ozelot

Uppdaterad 2017-03-22

När jag var i Maryland. Och fortfarande bara ett frö till den jag skulle. Skolbuss, cigarettglöd från de svartas uthus. Bilar som passerar genom prärier i hög hastighet. Jag genade ibland genom en majsåker. Genade mycket på den tiden. Jag visste. Även i dag vet jag. Att den varelse som låg…

Läs ozelots blogg...