Göteborg Nonstop - Lite mer än paddanbåtar

Annons

Gästskribenten performanceartisten MICHELE COLLINS recenserar film på Filmfestivalen. SVENSK KOMIK RÄDDAR.

2019-02-12 av Goteborg Nonstop
Michele Collins skådespelar i film av Kim Nygren

”The Hummingbird Project” 2018

REGISSÖR Kim Nguyen

Svensk komik räddar

Ett affärsmöte, ett långt bord, ett kostymklätt team i höghusmiljö mitt i Manhattan?…mycket snack, höga siffror och höga byggnader. Mycket utsikt och statistik; ett försök att få publiken att förstå handlingen kanske… tror jag… om en ”fiber optic cable deal” det räcker för min lågpresterande teknikhjärnas oförmögenhet att fatta siffror. Jag stänger av den hjärnfunktionen och själva handlingen blir oviktigt och oväsentlig.

Efter en stund, i filmen ”The Hummingbird Project” slappnar jag av, mitt hjärta tar över tillsammans med den Svenska skådespelaren Alexander Skarsgårds komiska insatser i rollen som en flintskallig, hårt pressad, teoretisk fysikingenjör och hacker, tillsammans med hans högpresterande, energiska kusin, spelat av Jesse Eisenberg. De tar de mig genom filmens episoder med glädje och sorg.

Genom dem blir jag påmind om livets egentliga mening; mänsklig möten och kontakt som stress strävar emot i den eviga kampen mot klockan.

Tillslut finns det hopp i världen men inte genom den myt om hopp som finns i höghusens tomma korridorer och dess stressade högklackade, välklädda möten.

”At Eternity´s Gate”

Regissör:Julian Schnabel

Ömsint och personligt porträtt av en konstnär

Skådespelaren Willem Dafoes porträtt av post-impressionist master Vincent Van Goghs artistiska process var hjärtslående.

Dafoes tolkningen var ärlig och absolut inte en schablonbild av en ”galen konstnär”. Hans tolkning är för mig en tolkning av en person som utan skyddsnät dyker in i färgens rikedom och söker visdomen däri.

Van Goghs förmåga att förmedla färgvisdom på duken var bättre än hans oförmögenhet att förmedla den till omgivningen. Hans liv slutade olyckligt och tragiskt

Tyvärr tyckte nog regissören Julian Schnabel att Van Goghs lidande och glädjerop behövdes understyrkas med musik men det blev bara störande.

Jag ville gärna ostört, själv kunna följa konstnärens utveckling i hans egna universum.

Text: Michele Collins

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Bloggar

Bloggarna är våra skribenters mer personliga uttryck.