En gång var min före detta flickvän sjuk. Hon hade drabbats av någon hemsk magbakterie som läkarna förgäves försökte hitta något motmedel till, kanske något tropisk grej hon fått med sig från Vietnam. Det slutade hursomhelst i en helt nordisk affär, den första delen kan man läsa om här och är lite rolig nu när hon trots allt visade sig ha överlevt.
Pikant för den här tiden var jag turades om att vaka vid hennes sjukbädd med hennes då nye pojkvän som var finsk.
Ibland råkade våra vakor sammanfalla och vid dessa tillfällen tittade vi lite svartsjukt på varandra under lugg och tävlade om att hämta juice åt henne till den grad att våra pannor ibland slog ihop i dörren.
Han hette Mattias Björkas och jag hatade att han var mycket bättre att spela gitarr än jag var, då i sitt band Cats on Fire och nu i trion Vasas Flora & Fauna och tokhyllade albumet Släkt med Lotta Svärd där samma Björkas sjunger på särpräglad Vasa-dialekt.
Nu är jag inte avundsjuk eller svartsjuk längre på hans musikaliska talanger, skulle aldrig blivit nåe bra på det ändå, men jag är mycket bättre på att vara rolig, skriva grejer och vara Ozelot, och hör sen!
Exet har dessutom flytt till London för längesedan och dejtar en fransman som jag inte är ett dugg svartsjuk på, Vasas Flora och Fauna spelar i morgon på Pustervik och jag känner väl liksom såhär: Skall jag bojkotta att skriva om det eller skall jag vara man nog att erkänna hans existens samt förlusten av de finska och norska territorier?
Ja vi säger så.
Vasas Flora och Fauna @ Pustervik
Onsdag 3 februari // Live ca 20
HELT fri entré
